En Lotta i Taipei

Öppet brev till läsarna

2008-02-02T01:22:00.000+08:00

Govänner!

Denna blogg är, som ni kanske märkt, lagd på is... Under konstruktion som det heter på så fin internetsvengelska.

Dessvärre är det inte säkert att det resulterar i något snyggare och bättre, som sig bör. Kanske borde jag skriva

Under dekonstruktion

istället? Jag håller nämligen på och funderar på om bloggandet är något för mig överhuvudtaget. Tills jag kommit fram till något får ni hålla till godo med mina gamla dammiga inlägg.

Nu pyser jag strax till Kambodja för en veckas semester. Jag önskar er alla ett Gott Nytt Råttans År!

Kramar
Lotten

Det bästa

2007-12-24T14:29:00.000+08:00

När nyårsafton närmar sig är det brukligt att allmänheten peppras med listor över det bästa/värsta som hänt under året. Rätt så hjälpsamt ibland, eftersom i alla fall jag lätt glömmer bort det som ligger längre tillbaka i tiden än sisådär tre månader. Om jag skulle göra en bästalista är det dock inte svårt att komma på vad som ligger överst. Det inträffade nämligen för mindre än två veckor sedan, och har tagit in sig i flera kategorier:

- Bästa och största kompisträffen
- Bästa ktv- och stämsången
- Bästa Sverige-evenemanget i Taiwan
- Bästa bussturen

Givetvis talar jag om årets luciafirande, featuring "St. Lucys singers" från Lund. Ett gäng gamla Korinter, Koraller och sångfåglar, tillika mina allra bästa vänner och deras bästa småsystrar (som inte är så små).

Sanna, Astrid och Nina, på vårt favorit-dumpling-ställe en av de första dagarna, innan sången satte igång på allvar.

Fröknarna Madsen (d.ä. i Taipei för andra gången på två månader) och informationsansvarig Göransson.

På väg till första luciatåget, på presskonferensen för årets turistmässa. Vädret framkallade inte direkt några julkänslor, men det gjorde vår sång.

Inför luciafirandet på europeiska skolan den 14 december. Flygande tärnor fotograferade av Line.

Monica och Emma fint fångade av Line.

Suddiga, men nöjda och glada efter konserten på europeiska skolan.

På väg till ikea i specialchartrad buss som hämtade upp kören vid hotellet. Kransarna satt som smäckar på våra skulter. Vi sjöng på två ikeabutiker, två framträdanden på varje. Späckat schema och uppsjungna röster!

Lunch i ikeas personalmatsal mellan framträdandena. Med runt femton svenska barn och ungdomar samt några av deras föräldrar på plats var det rätt så fullt och mycket trevlig stämning.

Några tappra pepparkaksgubbar, tomtar och stjärngossar vilar lite mellan tågen.

Tärnor med te.

Nina och Emelie gör en legendarisk version av en Westlife-låt på lördagskvällen. Vilken dröm att gå på ktv med alla dessa sångerskor! Falsksång lyste med sin frånvaro och humöret var på topp.

Sista versen... I svenska montern på turistmässan, som pågick samma vecka. Precis innan uppträdde vi på stora scenen, men man kan lugnt säga att den inte lämpade sig för stämningsfull luciasång, med tanke på de tusentals människor som trängdes och väsnades där. Då hördes vi bättre i montern!

I rutan

2007-11-22T22:29:00.000+08:00

Det är inte alla av er därute som har tillgång till taiwanesisk tv, och det ska ni vara glada över. Trots allt finns det runt ett hundratal kanaler, och ändå finns det sällan något bra att titta på. Med undantag från de program där jag medverkar, såklart!

Fortfarande är det oklart när programmet ska visas och om jag kommer få en kopia av det på dvd. Men misströsta ej! Jag kan här ge er en exklusiv förhandsvisning, ett smakprov om man så vill, på hur jag ser ut i rutan:

Vad som inte riktigt framgår av den här bilden är att jag hade en randig tröja på mig, till höger om mig satt ledaren för Taiwan Peace Foundation och till vänster en (kvinnlig) parlamentsledamot från partiet DPP. Men allt det andra var precis så här.

Extremsportig representant

2007-11-21T21:53:00.001+08:00

Som ni säkert förstått är en stor del av mitt jobb att presentera och representera Sverige i olika sammanhang. Det kan vara på lokala Schengen-möten för att diskutera visumfrågor, som presentationshållare på småskolor, som frågebesvarare på mässor och så vidare. En del av det är ren rutin och återkommande arbetsuppgifter, medan det andra gånger initieras av förfrågningar utifrån som jag kan välja att tacka ja eller nej till.

Den här veckan har jag av någon outgrundlig anledning tackat ja till två tv-framträdanden. Eller, om jag ska bena upp det hela är kanske anledningen inte helt outgrundlig: jag tycker tydligen det är roligt att vara jättenervös, prata kinesiska och bli filmad under tiden. Det är min form av extreme sports; pumpande adrenalin, stenhårda krav på mig själv och känslan av att ha överlevt en pärs när kameran väl stängts av. Lite kul är det också, för all del.

Det första framträdandet klarades av i tisdags, en slags talking head-intervju (med mitt huvud som enda stjärnan) om hur det gick till när jag lärde mig kinesiska, samt min syn på kulturskillnader mellan Asien och Europa. Imorgon handlar det istället om utbildning i Norden, och jag sitter i den panel som ska diskutera just detta.

Tur att vi inte har någon tv-mottagning i vår dumburk.

Höstdvala

2007-11-20T22:44:00.000+08:00

Alltid lite pinsamt att komma tillbaka efter ett nära en månad långt blogguppehåll, men what the heck! Jag har väl fått mitt straff genom att alla jag bryr mig om slutat läsa ....

För att blidka er litegrann kommer här några gulliga bilder från Fridays ikväll, där vi firade att kära kollegan Knut fyller år idag.

Om man fyller år ska man gå på Fridays, då får man som Knut här ett fint pärlbestrött diadem och en jätteglass.

Och om man är med och sjunger för födelsedagsbarnet, som Mathias här, får man en trumma att banka takten med.

Och så kan man spela Jenga. En klassiker som passar förvånansvärt bra på restaurang!

Mission accomplished

2007-10-24T22:11:00.000+08:00

Så... Idag var det dags att visa vad man går för. Efter några dagars intensiva förberedelser åkte jag ner till Kaohsiung och Fukang middle school för att hålla min presentation. Det visade sig att denna skola blivit utvald till fadder/hejaklack åt Sveriges delegation för idrottsevenemanget World Games som ska hållas i Kaohsiung 2009. För skolans och lärarnas del innebär det att de ca 1400 eleverna kommer att lära sig en hel del om Sverige för att kunna ta emot delegationen på bästa sätt och för mig innebar det att se till att lärarna har ett bra hum om vårt avlånga land. Rektor Huang visade sig vara en ytterligt trevlig prick, liksom lärarna som kom och lyssnade. Och visst förbereder de sig noggrant genom att börja redan nu!

Jag poserar tillsammans med Lärare Chen framför de bilder och kartor från Sverige som de satt upp. Lärare Chen visade sig vara riktigt påläst, om så väl svenska hälsningsfraser ("Hur är det?") som stormaktstiden.

Tydligen såg jag ut så här när jag presenterade mig (detta har jag dock inget minne av)...

...och så här när jag lärde åhörarna några väl valda svenska ord... Med ett vagt skånskt uttal.

Publiken var uppmärksam och vänlig. Men så var det ju också lärare.

"Kiss and ride" - så kallas den zon vid Kaohsiungs HSR(HighSpeedRailway)-station, där man får släppa av och plocka upp folk men inte parkera. Dock verkar det vara tillåtet att kyssas. Snyggt!

HSR-tåget är inte bara snabbt, utan långt också. Mycket längre än X2000! Andra fördelar jämfört med den svenska sysslingen är att HSR 1. Inte kränger så fasligt i svängarna 2.Endast har säten där man sitter med näsan i färdriktningen så att man slipper bli så förbenat åksjuk

Väl hemma firade jag och Tove ett gott dagsverke med kycklingsallad, Jacob's Creek och Radioheadkaskader på balkongen. Sämre kan man ha det!

Lördagsjobb

2007-10-20T20:10:00.000+08:00

På onsdag ska jag ta en tur med snabbtåget ner till Taiwans andra största stad Kaohsiung och hålla en presentation om Sverige. Den ska vara lång, på kinesiska och inför en publik på 60 lärare. Man skulle kunna säga att jag är lite nervös... Mest för att jag inte haft tid att förbereda mig än. Alltså vigs denna helg åt presentationsförfattande, powerpoint-joxande och föreläsningsövande.

Skrivande tarvar rätt miljö och därför drog jag ner till området runt universitetet Shida och det medelhavsdoftande Vino Vino. Lite senare slöt Tove upp och vi avnjöt en tidig middag på den utsökta terassen. Äntligen kunde jag lyfta blicken från datorskärmen och titta lite på omgivningen. Och en byracka med kli på ryggen och höstens hittills största huvudtratt:

(Det här blev för övrigt bloggens första video... Förhoppningsvis blir det inte den bästa)

Inhouse revisited

2007-10-20T19:23:00.000+08:00

På tal om favoritställen återsåg vi igår en gammal klassiker - inhouse. Loungigt värre med snyyyygg uteservering och goda drinkar.

Slitet motiv, men... Lounge passar bra med storstadskänsla och höghus.

En bild säger mer än hundra lovord.

Nu är bara frågan hur vi lyckades missa att ta Line hit?

Smultron

2007-10-18T20:18:00.000+08:00

Jag och Tove är vanedjur. Vi har fem-sex favoritrestauranger som vi går till varje vecka för att fylla våra bukar. Det är okej ställen med bra priser, intet ont i det. När man har besök anstränger man sig dock lite extra och på köpet hittar man nya favoriter:

Kiki, en underbar Sichuan-kedja som kommer bli vårt nya "nu är det helg och det är okej att äta dyrare"-hak (foto: Line)

På den eminenta restaurangen 度小月 som kombinerar snygg inredning och traditionellt taiwanesiskt käk.

Deras vattenspenat var till exempel lysande (trots att det finns folk som kanske tror att det bara är "sallad i olja"). Bilden kommer från en annan bloggare som uppskattar deras käk. Jag hade också kunnat fota deras friterade ostron, utsökta tofu eller gomförtrollande bambuskott. Nästa gång!

Två donnor på ett mysigt tehus uppe i bergen vid Maokong. Fullträff! Visserligen börjar det bli kallare, men med en redig kofta på kan man njuta av deras oolong-te året om utan att förfrysa sig.

I december, januari och februari väntar besök från allsköns vänner och familjemedlemmar. Många chanser att hitta nya smultronställen, alltså!

Pangtjej på besök

2007-10-15T18:09:00.001+08:00

Jag har haft svårt att uttrycka mig på sistone (därav bloggtorka?) och när jag nu ska försöka hitta orden för hur trevligt det är att ha Line i Taipei blir jag stum av känslosamhet. För Line är ju bra på så många sätt:

Man kan ta med henne på lördagsinnebandy...

... lika bra är hon på att leta efter bögparader på stan...

... eller sjunga järnet på ktv.

Hon visade sig också vara väldigt bra på att få oss riktigt, riktigt glada i hatten i lördags. Det kan ni läsa mer om på hennes blogg.

Det enda som är dåligt med Lines besök är att det är för kort. Skäms!

Up, up and away

2007-10-01T21:56:00.000+08:00

Tiden går snabbt när man har roligt! Slapp till höger, utflykter till vänster och jobbet någonstans i mitten. Kussarna har nu dragit vidare till Vietnam och njuter väl av Ho Chih Min Citys vackra arkitektur vid det här laget. Fast det var nog lite skönt för dem att insupa en veckas hemmakänsla här hos Tove och mig.

På väg upp till en resort förra veckan, för söndagshäng vid en utepool som visade sig vara stängd för året...

... så det fick bli sanmin-badet igen. Ett badhus som har allt: simbassäng, välutrustad vattenmassageavdelning och en utepool som är runt en meter djup.

I början av förra veckan var det månfestival, vilket innebar två lediga dagar för de flesta. En riktig familjehögtid är det, och taiwaneser visade sig fira det genom att sitta och grilla utomhus en masse. Vi grillade inte så mycket men njöt av varenda sekunds ledighet. I lördags fick vi dock betala priset, vilket var en kompensationsjobbdag. Fast jag ska nog inte klaga: vårt kontor åkte på utflykt till Wulai istället för att tillbringa dagen på kontoret.

Wulai ligger blott en timmes busstur från vår byggnad, men på den tiden hinner man förflyttas till ett lantligt bergslandskap. Ett bergslandskap som uppenbarligen ruvar på mycket värme, för här hittar man varma källor överallt. Inte öppna, naturlandskapliga som på Island, utan i hotellform med stenbassänger, som i Japan.

Lobbyn i vårt fina hotell Landis.

Alla rum hade egen varm källa. Ett vrid på kranen så kom det varma vattnet forsande. Lagom lyxigt!

När vi inte diskuterade årets resultat i hotellets konferenslokaler åkte vi på utflykt. Landskapet är riktigt vackert.

Wulais gamla stan.

Man åkte turisttåg med maxhastigheten 18 km/h....

För att komma till ett helt okej vattenfall. Flitige fotografen Knut förevigade ögonblicket.

Utflykter är trevliga, men inte särskilt vilsamma. Det visade sig inte heller gårdagen bli. Fast söndagsbra! Två timmars uteinnebandy i 30-gradig värme utan tillräckligt solskydd, och på kvällen utomhuskonsert som Erik hittade av en slump. Konserten hölls till minne av journalisten Daniel Pearl, vilket tydligen är något som görs varje år världen över. Trevligt initiativ!

Lustigt att befinna sig på en plats där 95% var utlänningar (varav ca 50% antagligen var engelskalärare och ca 40% såg ut som att de var direktimporterade från valfri europeisk musikfestival)

Urban utsikt. 101an, alltså.

Kusinklubben på äventyr

2007-09-24T16:42:00.001+08:00

Stockholmskusinerna Viktor och Elin har kommit förbi Taipei på deras mastodontresa genom Asien. Sådant besök uppskattas! Första dagen i stan blev aktivitetsrik med kräftskiva och Carnegies, och efter en slapp lördag fortsatte vi igår i storartad stil.

Blå himmel över ingångsvalvet till Chang Kai Shek Memorial Hall

Viktor och jag betraktade hur Elin blev nyklippt och fin

Kusinerna visade sig uppskatta mina favoritnöjen KTV...

...och Roxy (även om DJn aldrig spelade Korns Good God)

Idag var det dags att åka med världens snabbaste hiss i världens typ högsta hus. Då kommer man upp till 89e våningen with a view.

Min lilla pluttiga arbetsplats

Tony Leung i Lust, Caution. Måste ses snart, helt enkelt.

Kräftis

2007-09-22T21:22:00.000+08:00

Igår var det dags... Efter veckor av mental och fysisk förberedelse gick årets kräftskiva av stapeln. Kräftorna kom fram i tid och visade sig vara riktigt goda. Red Castle visade sig vara en utmärkt festlokal, om än regnet läckte in på sina ställen och även gjorde att den fina terassen inte kunde utnyttjas. Gästerna visade sig vara på riktigt gott festhumör och tog tag i hattmakeriet med stor entusiasm. Och snapsen visade sig ta på rätt ställen.

Tre gäster i lustiga hattar; Annika, Viktor och Elin

Kalle i ofunktionell hatt (han hörde inte så mycket) och Berit med fin kreation

Martin och Hellen, mästarpar i hattkonsten. På Hellens hatt: En morot med en skylt där det står "A happier alternative"...

Viktor och Elin i väntan på nattamat på New York Bagel - vår slutsession på Carnegies väckte matandarna till liv igen.

Tyfonlov...

2007-09-18T22:42:00.001+08:00

...annonserades igår kväll av våra kollegor som lyckades ringa vid exakt samma tidpunkt till Tove och mig och lyckligt meddela att det utlysts allmänt jobbstopp under tisdagen för att hålla folk borta från att ge sig ut i stormen. Omtänksamma människor som tänker på oss tv-lösa utan möjlighet att se nyheterna! Efter slagning på Central Weather Bureau konstaterade vi att en tyfon skulle beröra norra Taiwan idag.

Det innebar att vi plötsligt hade en ledig tisdag i våra händer. Inte den värsta tänkbara veckostarten, alltså. Så mycket tid och så lite... jobb. Och inget tvång att gå ut, eftersom vädret inte direkt tillät det. Efter en rejäl dos Grey's Anatomy tog vi oss trots detta till Mo!Relax Café (som jag alltid trott hetat More Relaxed, för övrigt). Bra musik, skön soffa, hippa popmänniskor och ett gigantiskt berg med våfflor och glass gjorde ledighetskänslan fulländad...

Soffsoftish

Helgnöjen

2007-09-16T20:19:00.000+08:00

Lördagsmiddag på Thai-Heaven, i väntan på Magnus inflyttningsfest. Himmelskt!

Annika och Linda var lika nöjda som de ser ut.

Bleka men intressanta på söndagsvisit i Daan-parken.

En drös med goda nyheter

2007-09-10T22:53:00.001+08:00

- Min superduktiga svägerska Linda har fått bokkontrakt hos förlaget Roos & Tegnér. Fantastiskt kul!

- Jag (och mitt hår, verkar det som) överlevde en tretimmarspermanent i Xiamen i helgen:

- Det andra och sista journalistbesöket som jag har hjälpt till att organisera pågår just nu. Det innebär att de senaste sex veckornas stress kommer att avta något. Jag har lärt mig mycket och åldrats ungefär tre år på kuppen.

- Kräftskivan för svenskkolonin närmar sig. Ser fram emot att luta mig tillbaka framför ett fat med direktimporterade kräftor och njuta frukten (och snapsen) av mödan.

- Kusinerna Elin och Viktor börjar närma sig Taipei på sin odyssé genom Asien.

- Loungebaren Barcode visade sig vara toppen; fullt utrustad med storstadsstämning, utsikt, transsexuell dj, bra musik och goda drinkar.

På tal...

2007-08-31T14:11:00.000+08:00

På tal om att återvända till favoritkaféer och dricka färskpressad juice...

På tal om katter som agerar bokmal...

Uppiffning

2007-08-28T23:02:00.000+08:00

Varför ska det vara så otroligt svårt att hålla ordning? Jag och Tove har en tendens att få hygienryck två gånger i månaden, då vi städar och gör jättefint hemma. Fyra vardagar senare ser det för jäkligt ut igen. Droppen i Toves stökighetsbägare rann över häromdagen och hon deklarerade att vi nu måste börja ett nytt liv. Jag höll med.

Den första fasen i detta nya liv har nu inletts.

Tove fixar till duschdraperiet....

...som inte bara är fräsigt rött utan som även hindrar att toagolvet blir plaskvått varenda gång man duschar. Voilá! Plötsligt kan vi ha en lika röd och lika fräsig badrumsmatta på golvet, utan att den måste bli möglig efter en vecka.

Den guldiga kitschmattan åkte in i garderoben och in kom istället en mörkröd rund matta (inte helt olik badrumsmattan, måste erkännas). De båda sofforna har härmed fått mer luft emellan sig och man ser lättare när skräp ramlar ner på golvet, eftersom det inte kamoufleras av medaljongmönstret i den gamla mattan.

Dessutom har vi optimerat ordningen i köket och våra garderober. Nu får vi se hur länge detta liv håller sig nytt, bara.

Veckans filmer

2007-08-19T22:26:00.001+08:00

Simpsons The Movie: Sällan har jag skrattat så mycket på bio (och dessutom samtidigt som taiwaneserna i salongen)

28 days later...: Samma upphovsmän som The Beach, dvs Danny Boyle/Alex Garland som regissör/författare. Jäkla läskig nutidsvision som lyckas skrämma och väcka eftertanke.

Flushed away: Visserligen är det datoranimerat, men Wallace & Gromit-känslan finns ändå kvar i denna barnfilm för halvvuxna. Skämten om fransmännen funkar kanske bäst för britterna, men det störde inte det trevliga helhetsintrycket. Flera skratt blev det också.

Miami Vice: Vi lyckades se fem minuter och var sedan tvungna att stänga av. Skulle hellre lobotomeras än se färdigt den.

The Bourne Identity: Ovanligt angenäm action. Franka Potente är alltid bra, liksom Chris Cooper. Matt Damon lyckas faktiskt också vara rätt så cool som f.d. statsanställd lönnmördare utan minne och med samvete.

The Bourne Supremacy: Nödvändig uppföljare. I alla fall för oss, som planerar se The Bourne Ultimatum på bio i veckan.

Alfie: Lättsmält rulle med Jude Laws nuna och stundom lättklädda lekamen som enda behållning.

Riktigt räligt regn

2007-08-18T15:25:00.000+08:00

Den som ogillar vädersnack gör nog bäst i att hålla sig från Taiwan just nu - och borde följaktligen inte heller läsa detta blogginlägg. De senaste dagarna har ordet "tyfon" legat på precis allas läppar. Det är stormen Sepat som dragit in från någonstans runt Filippinerna, och som är faktiskt större än hela Taiwan (som i och för sig inte är särskilt stor, men ändå).

Central Weather Bureaus karta över tyfonens förutsedda förlopp.

Vår oväderspåverkade balkong.

Två tyfoner har drabbat Taiwan de senaste veckorna, men de föregående påverkade inte Taipei särskilt hårt. Sepat däremot fick inte bara lyxaffärerna nere vid Mitsukoshi-köpcentret att bunkra upp med sandsäckar och tejpa kryss över skyltfönstrena. Prat om behovet av hamstring av matvaror spred sig som en eld - jag och Tove gjorde vårt bästa, men det blev mest toapapper, tvättmedel och persikor på burk.

För lite svårt har det varit att ta tyfonpratet på allvar - det har ropats vargen kommer några gånger för mycket. Kanske är det för att vi inte varit med om extremt väder någon gång. Och så fort vädret lugnar ner oss frågar vi "Jaså, är det över nu?". Tre minuter senare skallrar fönsterrutorna och soppåsen på balkongen tappar ut sitt innehåll i flygande fart.

Vi har dock tillräckligt förnuft att hålla oss inne idag. Det bästa ur Varan-TV och Danny Boyles 28 days later gör det riktigt angenämt att vara innestormad. Och en sentimental trip på Isola.

e-katt vs. kulturkonsument i kattformat

2007-08-16T20:08:00.000+08:00

Det har varit mycket snack om e-katter på sistone, vilket får mig att tänka på Xiamens rödvita Ordförande Mjao:

Smarta kissar vet att man måste vila ögonen efter idogt datorjobbande och surfande.

Men är inte böcker bäst ändå? Husse ser till att endast för intellektet uppbyggliga texter intages av Ordföranden, gärna i filosofins anda.

Working girl

2007-08-16T19:35:00.000+08:00

Den senaste tiden har bjudit på intensivt arbete - något som kommer att hålla i sig ett tag till. Två taiwanesiska magasin ska åka till Sverige på reportageresor i månadsskiftet och deras planering har fallit på min lott. Det är roligt att utforma besöksprogram och intervjubokningar, men helt lätt är det inte. Mycket att hålla reda på, och så är man beroende av att få svar på mail och förfrågningar någorlunda i tid så att tidsschemat kan läggas fast. Så här kommen halvvägs ser det ut som att det kan gå vägen. En anledning är väl att "out of office för att jag är på semester"-mailen ersatts av riktiga svar från riktiga (nysemestrade) människor. (Fotnot: Mina taiwanesiska kollegor tycker att begreppet "semestermånad" är vansinnigt lustigt. Eller: de kan inte förstå hur i princip alla företag kan stanna upp under hela juli utan att Sverige slutar fungera).

Trots arbetsbördan befinner jag mig inte uteslutande på kontoret. Dagarna fylls av trevliga promenader, god mat och umgänge:

Tryffelrisotto (present från Toves kollega Joanna efter smekmånadsresan till Italien) och fläskfilé. Jag kommer aldrig att bli någon bra matfotograf, men hepp!

Givetvis var det en drös med lama jyckar som vann "Blog your honey pet"-tävlingen i vår byggnad... Surprise.

Så här ska man inte åka rulltrappa, om det nu var någon som trodde det.

Tove + LOVE utanför 101an.

AS International, skobutik inne på varuhuset...

... IDEE vid MRT-stationen Zhongshan. Design ut i taknockarna.

Utsikt från Annika och Lindas lägenhet, som vetter mot Elefantberget. Notera att 1o1an speglas till höger på den glasade husfasaden. Trevlig effekt - att faktiskt mest se berg runtomkring sig, men även en glimt av världens - numera andra - högsta hus.

Och här ser ni Annika och Linda, fast inte hemma utan på pitabaren Sababa, som öppnats av Citizen Cain-chefen och serverar urgod hummus, falafel och pita - allt hemmalagat.

Och vi var också på Sababa, ja. Tove alltid söt och jag alltid redo med mina konstiga fotominer.

En trött donna på väg hem idag skymtas i bussens backspegel.

Djurisk utflykt

2007-08-05T23:23:00.001+08:00

Det är lätt att bli lite hemmablind, var man än bor, och alltid röra sig i samma riktningar och till samma mål. Idag beslöt vi oss för att göra något åt saken. För första gången tog vi bruna linjen bort från stan, sydösterut. Taipei Zoo ligger nämligen vid ändhållplatsen med samma namn.

På Liuzhangli, stationen närmast vårt hem.

Tunnelbanan, MRT, går till stor del ovan mark. Vilket är trevligt.

På zoot fick vi, som sig bör, bekanta oss med många olika sorters djur. Här en taiwanesisk (formosisk) svartbjörn. Vi fastnade dock främst för apdjuren.

...en apa som gick roligt.

...en apa som var duktig på att hänga och som såg rätt så ball ut.

...och två organgutanger som mest satt och glodde, men på ett majestätiskt sätt.

Som alltid vid zoobesök gick vi runt med blandade känslor: å ena sidan är det rätt så trevligt att strosa runt och titta på alla möjliga sorters djur längs trevliga promenadstråk, å andra sidan tvivlar man på om djuren mår så särskilt bra. Vissa av dem hade definitivt för små burar och "montrar"... Mat verkade de dock ha tillräckligt av (annars kunde man ibland fundera på att kasta in någon osedvanligt högljudd unge som eftermiddagssnacks...).

Våra kvällsliga bioplaner grusades av att ViewShow som vanligt bara visade skräp, skräp och skräp, som vi inte ens ville använda våra gratisbiljetter på. Istället blev det fnac och dvd-inköp.

Denna hylla fick oss att allvarligt tvivla på Fnacs smak.

Senaste numret av Let's Talk in English. De lyckas ständigt överraska!

Till slut blev det En officer och en gentleman samt American Gigolo - värsta Richard Gere-när-han-var-ung-och-riktigt-het-orgien, alltså. Den första har vi avnjutit ikväll, får se när vi är redo för den andra. Love lift us up where we beloooong....

L som i lat lördag

2007-08-04T23:39:00.001+08:00

Idag blev en härlig lördag som vi kunde ta som den kom utan några uppgjorda planer. Vi hade ingen frukost hemma (som vanligt... något måste göras åt vår ständiga frukostbrist), och när man kravlat sig upp ur förmiddagsdrömmarnas värld runt tolvsnåret började magen kurra rejält. Precis när vi skulle gå ut satte det igång att åska och regna som besatt och vi blev inneregnade i en halvtimme eller så. Regnskurarna i Taiwan må vara häftiga, men oftast varar de inte särskilt lång tid. Och när de tar slut kan man se fram emot svalare temperaturer och bättre luft.

Fram emot fem på eftermiddagen, när vi hittat den medelhavsdoftande restaurangen Vino Vino vid Shida-området, kom vi i perfekt uteserveringsmodus.

Utsikt ned mot Shida Road. (Shida = Taipei Normal University, läraruniversitetet). Områdets små gränder är fulla av butiker, månglare och matstånd. Passar för lite kvällsshopping.

I en av butikerna huserar dessa två lata katter.

Tove i syntet heaven. Billighetsaffärerna presenterar sina varor på ett oattraktivt sätt, och det mesta är skräp. Här luktade det dessutom gammal olja från de omgivande matstånden. Men med lite tur kan man hitta riktiga fynd.

Citizen inhouse

2007-08-04T22:54:00.001+08:00

Kanske har jag ägnat för mycket uppmärksamhet åt facebook på sistone... Några aktiviteterr och därav resulterande bilder har det dock blivit i veckan.

Citizen Cain, denna gång för att fira att det var onsdag, men varje gång för dess goda mat (Mellanöstern/Italien). Och mojitos.

Jacqueline och Mathias

Tove och Oskar

Lotta och Tove

Igår fortsatte vi på det inslagna stilfulla spåret, på Inhouse. Där blev det drinkar och konst.

Denna barocka dam tog form på vårt bord. Men ser hon inte lite naken ut?

Konstnärinnan funderar på hur problemet kan åtgärdas.

Voilá!

På loungeiga uteserveringen, dags att gå hem.

Lördagsaktiviteter

2007-07-29T21:23:00.000+08:00

Igår var Tove och jag utslagna soffpotatisar hela dagen - fram till mörkrets inbrott. Då kröp vi ur vårt omsorgsfullt konstruerade puppa av eftermiddagsslapp (Midsomer Murders, bubbelte och mackor från Subber, som för övrigt är en Subway-kopia bättre än originalet, och svettigt göra-ingenting).

Efter att ha ratat bioplanerna blev det sen middag på Cosi Cosi. Att äta klockan nio, efter flera timmars siesta, passade på detta medelhavshak. Vi skippade dock tapasen och åt istället två utsökta pizzor. Med Nostra Azzuro till, såklart.

Den er god, den öl.

Jingwen mötte upp och efter ett tag drog vi vidare mot Roxy 99. Men först var vi tvungna att gå in i en klädbutik med lustig skylt:

The goods prevail in 2004 autumn and vinters. Fräsch slogan.

Deras disk i form av en jättehamburgare var också rätt så ball.

Framme på Roxy. Tove hittade även här något att dricka.

Jingwen i neonmotljus.

En dansbild som i högsta grad är arrangerad. Så här ser jag aldrig ut annars...

... och Tove brukar inte se ut så här heller. Men ibland måste man bjuda till.

Här ser ni en man och en myt. Han har närmast blivit en maskot på Roxy, och vi har sett honom varenda gång vi gått dit (det är inte särskilt sällan). Jag kallar honom Iprenmannen. Han är ca en och femtio lång, alltid klädd i färgglada kläder och vanligtvis bär han en liten pojkkeps på huvudet. Igår hade han dock pyntat sig med en rosa paljetthatt. Här utför han sin vanliga dans, med armarna svajandes upp och ner och ett lyckligt leende på läpparna. Det bör påpekas att detta sker utan påverkan av alkoholhaltiga drycker. När han gjorde entré på dansgolvet igår bildades det snabbt en ring av åskådare runt honom, som klappade och tjoade. Och han verkade gå hem hos damerna också.

Ryktet säger att Iprenmannen jobbar som taxichaufför om dagarna. Tänk att stiga in i en taxi och mötas av hans uppenbarelse... Det är en dröm som jag haft ett tag nu.

Hemväg

2007-07-26T20:36:00.001+08:00

Efter sushibuffé till middag och en misslyckad mattjakt med insikt om att Ikea nog har det bästa och mest prisvärda utbudet på enfärgade mattor i vår smak (ja, den guldiga kitschmattan har sett sina bästa dagar), promenerade vi hemåt. Det blev den vanliga turen om Come Buy. Vår teoas i kvarteret.

Come Buy heter på kinesiska Skål [ganbei] vilket ju passar utomordentligt både uttals- och betydelsemässigt. Vi har ännu inte hittat någon värdig konkurrent i djungeln av bubbelte/mjölkte/iste-kedjor.

Utskänkningspersonalen liknar närmast bartendrar när de blandar jellypärlorna, isen, sockerlösningen och téet i sina shakers. Kunderna med torra strupar står redo... Fast det är nog bara vi som beställer samma sak varje gång: Zhenzhu hongcha. Svart te med jellypärlor.

Smutsnos visade sig igen, linslusig och lusig som vanligt. Tove tycks ha druckit upp sitt te redan, trots att det bara är fem minuters gångväg från Come Buy. Lätt hänt! (Kvar på botten brukar man då ha de klibbiga jellypärlorna, som man likt en dammsugare kan suga upp. Mmmm!)

Bonusbild på våra nyinköpta plastpelargoner. Denna balkong är för solig för att vi ska våga oss på några försök med levande växter. Man måste inse sina begränsningar, liksom.

Blandbilder

2007-07-22T21:53:00.000+08:00

Tove på väg ut ur porten en kväll i förra veckan.

more music and more shooting... Denna text återfinns på en fotoautomat på ett fotoställe vid Gongguan. När man fotat färdigt (och givetvis visat sina bästa och mest tillgjorda poser) kan man redigera, lägga till ramar, bakgrunder, lustiga hattar...

...med hjälp av maskinen som syns bakom oss. Det blev ett rätt så dyrt nöje, eftersom vi fick ta foton tre gånger innan vi behärskade redigeringsmaskinen. Instruktioner enbart på japanska och hetsig midimusik gjorde det lite svårt att koncentrera sig. Fast posandet gick rätt så bra.

Igår blev det bergstur igen, denna gång till "De sju stjärnornas berg", 七星山. För att undvika den 37-gradiga värme som hotade framåt lunchkvisten satte vi iväg redan halv åtta på morgonen. Urs körde och passagerarlistan utgjordes av mig, Tove och Erik. Halv nio var vi på väg upp för det gröna berget, vars huvudtopp mäter 1120 meter. Som tur var började vi inte från noll...

Utsikten var magnifik, om än något svår att göra rättvisa på bild.

Stigar avlöstes av stentrappor, fast i lite "naturligare" form än på Elefantberget. Luften var klar och brisen frisk.

Efter att ha klättrat till den östra toppen samt huvudtoppen var det rätt så skönt att vila lite före nedgången. Vid det här laget hade givetvis solkrämen med faktor 30 svettats bort något och solen kommit upp på himlen, så vi straffades genom röda axlar och nackar. Men det var definitivt värt det.

Vapen? Sydstatsflagga och hakkors? Vad är det här för en gangsteraffär på Zhongshan North Road?

Svar: Leksaksaffär.

Elefantberget

2007-07-14T18:36:00.000+08:00

I förmiddags blev det "bergsklättring" ( 爬山) på Elefantberget, vilket innebär bestigning av oändliga trappor. Eller oändliga förresten, det tog ungefär 20 minuter att ta sig upp. Extensiv svettning blev det hursomhelst.

Tempel vid foten av Elefantberget.

Nan mo Amituofo (阿彌陀佛 = Buddha bevara oss)

Det lutande tornet. Eller så var det jag som svajade.

Skylt uppe på berget som på engelska förklarar: "A concentration of industrial waste gases and dust causes the Taipei Basin to look hazy when viewed from at distance"

Tufsen spanar ut över nejden.

Efter lunch på NY Bagel kom vi hem och däckade. Två timmars eftermiddagssömn kändes helt rätt, och nu är vi på topp igen.

I can see clearly now...

2007-07-12T19:26:00.000+08:00

Jihooo! Så här fin och blå var himlen och man såg bergen knivskarpt från Knuts rum idag. Det ska firas! Mot Brass Monkey!

En skön våg...

2007-07-11T20:52:00.001+08:00

...av hemlagad (vegetarisk) mat har intagit vårt hem på sistone. Potatissallad med kidneybönor, sparris, gherkins, dill och stekt haloumi igår. Tomatsoppa med knäckemacka idag. Dessutom lyckas vi laga så mycket att vi båda får med oss lunchlåda till jubb.

Det tycker jag är bra i Taiwan, ett av länderna med störst andel serverade portioner restaurangmat per invånare och dag.

Hisskonster

2007-07-10T21:52:00.001+08:00

Under en arbetsdag tillbringar jag en del tid i byggnadens hiss. Eftersom jag jobbar på elfte våningen och även de som jobbar på tredje och fjärde insisterar på att åka hiss, samt eftersom de flesta liksom jag verkar börja klockan nio på morgonen, får man ofta stanna på varje våning på väg upp.
Då har man en del tid att döda. Förutom att flytta sig strategiskt när människor bakom en ska ut, och att irritera sig på att många är så långsamma och får dörren att liksom halvstängas för att sedan öppnas igen, hinner man läsa reklamen på båda sidorna om dörrarna ett antal gånger. Så mycket annan underhållning finns inte (om man inte ska räkna det faktum att det ibland går att se upp under tjejernas kjolar när golvet är speciellt nybonat och glänsande, fast det ska man ju inte).

På höger sida denna eminenta reklam för cafét/restaurangen på första våningen. "Savoring delicious food is in vogue". Språkligt korrekt men så fullständigt corny att det känns som ren chinglish. Maten är för övrigt okej.

På vänster sida denna reklam för byggnadens blogg. "Put up your honey pet on the blog". Det måste man ju bara kolla in! En hel del av mina byggnadsgrannar har gjort sig besväret att blogga upp sina honey pets för att vinna priset för sötaste husdjur. Mest hundar, flera katter, men jag har mina egna favoriter:

Minigrisen (84 röster)

Monsterskalbaggen (12 röster)

Detta kan jämföras med oldschool-fin-bilden...

... som fått hela 5236 röster och såklart är vacker.

Men heja minigrisen och monsterskalbaggen!
Resultatet får vi se den 1 augusti.

Skräpiga bilder

2007-07-10T21:37:00.001+08:00

Jag gillar ju att prata om taiwanesiska sopor, men ni har inte fått se några bildbevis - förrän nu!

Väntan vid vägkant. Rekommenderad klädsel för kvinnor: Shorts och linne alternativt pyjamas. Och flipflops eller sladdriga sandaler. Män: Boxers och brynja.

Våra blandsopor (i föreskrivna soppåsar med tryck) och kompost. Vi blir snabbt befriade från alla tomflaskor, burkar och kartonger, av giriga pant(er)tanter.

Flocken rör sig mot sopbilen, vars ystra lampor visar vägen. I trängseln blir det uppenbart vilken arbetsindelning taiwanesiska hushåll tillämpar; de flesta sopslängarna är män över sextio. Det får mig att tänka på när jag frågade hyresvärdinnan (80 bast, har bott i området i tiotals år) vilka tider sopbilen kommer. Det visste hon inte, det är ju hennes man som går ut med soporna. Alltid. Ibland känns det som om vi borde skaffa en sopgubbe vi också.

Nordöstliga äventyr

2007-07-08T14:34:00.001+08:00

Idag kan man känna sig så där nöjd över att ha haft en händelserik helg, utan att helgen ens är slut än. Anledning till vår belåtenhet är gårdagens heldagsutflykt till Taiwans nordöstliga kust. Toves kollega Joanna och hennes två kompisar Elyssa och Frances tog med oss på en riktig tur. De hade planerat allt i förväg, förberett karta och japanska kex, så allt vi var tvungna att göra var att luta oss tillbaka i baksätet och åka med vart de än ville ta oss.

Joanna och Tove på resans inledande stadium. I Elyssas Volvo åkte vi ca en och en halv timme sydost om Taipei till Ilan county, genom bergslandskap och Taiwans längsta vägtunnel. Vi hade relativ tur med trafiken, vi fastnade nämligen inte i denna Snowy Mountain Tunnel - något som alla förvarnat oss för (när man berättade för kollegor att vi skulle åt Ilan-hållet var reaktionen ofelbart "Ska ni genom tunneln? Ajaj, då får ni ge er av tidigt för att inte fastna...").

Målet för resan var Suao, en hamnstad känd för sina kalla källor och sin fiskehamn Nanfang Ao.

Så här ser man ut när man badar i kall källa, fast egentligen ska man ha badmössa, förstås. Vattendjup: upp till knäna. Vattentemperatur: så där perfekt svalkande, men så att det är skönt att jäsa lite i solen efter en kvarts nedkylning i vattnet. Dessutom ska vattnet ha någon slags välgörande effekt på huden. Det återstår att se.

Det var bara jag och Tove som hade badkläder med oss, men Frances, Elyssa och Joanna (fr. vänster till höger) doppade fötterna ändå.

Bad ger aptit och vad ska man äta i en hamnstad om inte fisk och skaldjur? Bakom förgrundens gudomliga färska bambuskott syns bläckfiskbullar, musslor, räkor och ännu en bläckfiskrätt.

Den här stackars fisken blev uppäten i ett nafs. Men först offrade vi hans ögon - Elyssa tog det ena och jag det andra. Jag skulle inte rekommendera fiskögon till någon, smaken är obetydlig, konsistensen är lustig och mättande är det inte heller.

Tove får igång en riktigt snygg pose trots att vi proppat oss fulla med mat.

Jag gör också mitt bästa.

Utsikt över en del av Suaos fiskehamn. Mycket pittoreskt!

På Järnmuséet i Suao kunde man dricka te med den pratsamma och stolta innehavaren. Första våningen bjöd på gamla svarvar och verkstadsredskap - här hade nämligen Suaos första och bästa (?) båtmotortillverkare hållt hus. Andra våningen var mer inriktad på kalligrafi, tedrickande och korallskulpturer.

Överflöd av frukter från havet.

Tove, Joanna och Frances försökte gömma sig från solen en stund medan bilen luftades.

När vi ändå var i området var det självklart att vi skulle besöka Wufengchi Pupu - dvs. Wufengchi Falls.

Torkade ödlor vid vägkanten. Snacks?

Jag köpte en hatt.

Vattenfallet är 60 meter högt och en vacker syn.

Under fallet kunde man svalka sig, de flesta nöjde sig med att vada, men några gubbar körde hela kitet med badbyxor och handduk. Det var lite halt på stenarna och när någon drattade på ändan skrattade alla godmodigt och inkännande. Det var liksom en vänskaplig atmosfär.

Frances, Joanna och Elyssa posade glatt framför fallet och blev svalkade på kuppen.

På väg till bilen och hemresan....

På kvällen blev det tapas, pizza och utgång för att fira att det var lördag och alla var glada.

På Carnegies damrum.

Extremt vanligt klimat

2007-07-04T20:35:00.000+08:00

Det regnar på tok för mycket i stackars Småland, igen. Rubrikerna läser snöfall i Australien och extrem värme i Italien. Här i Taipei är det hett och svettigt, precis som vanligt, ingen höjer på ögonbrynen åt det. Vi som inte är infödda har i de flesta fall lärt oss att hantera det, men kanske behöver ni som funderar på ett sommarbesök i dessa delar av Asien en liten överlevnadsguide? Jag lever inte alltid som jag lär, men vet hur det borde gå till i teorin:

1. Vänj er vid att alltid vara täckta av ett tunt svettlager. Gilla läget. Det är inte så farligt som det låter.
2. Klä er lätt, men glöm inte att lägga ner en tröja eller sjal i väskan om ni ska vara inomhus längre perioder. Luftkonditioneringsluft i offentliga utrymmen kan vara isande kall. Detta gäller speciellt på biografer, där medeltemperaturen ligger på runt 2o grader och man önskar att man haft en olle med sig.
3. Ta gärna med ett paraply ut under soliga dagar. Det skyddar inte bara mot oönskad (?) solbränna, utan mildrar även hettan.
4. Köp en avfuktare eller två till lägenheten. Det är inte nödvändigtvis höga temperaturer som får er att svettas utan luftfuktigheten.
5. Var uppmärksam på att rötmånaden varar längre än en månad. Gå ut med soporna ofta för maximal huslig hygien.
6. Ät inte hotpot på sommaren. Njut istället av japanska kalla nudlar, till exempel.
7. Klipp er och skaffa jobb på kontor, där luften alltid är luftkonditionerad (men glöm då inte punkt 2.). Studenter med ledig tid mitt på dagen löper högre risk för värmeslag, om de inte drar till nedkylda bibliotek eller något.

En förkylning och en utmaning

2007-07-02T22:10:00.000+08:00

Förkyld och jäklig är man denna måndag. En överdos av C-vitamin och försök med förkylningsmedicin (för första gången i mitt liv) får förhoppningsvis fart på mig igen inför morgondagens arbete. Kollegorna insisterade dessutom på att varm sake är bra emot förkylningar (Line?), så det fick bli några glas sådant på kvällens avskedsfest för kollegan Van.

Helgen bjöd på ymnigt festande i dansens och sångens tecken. Allt från ett ölbryggeri och Roxy-återseende till karaoke och tappad röst. Helkvällar var angesagt, som tysken skulle säga, eftersom det ju är Vans sista helg i Taipei. Alltid kul att ha något att skylla på!

Dagens utmaning: Skapa en pratbubbla till denna bild! Eller skriv en 500 tecken lång text med titeln "Tove och telefonen". Var är hon? Vem ringer hon till? Varför ser hon så pillemarisk ut? Låt fantasin flöda!

De små tingen

2007-06-28T21:11:00.000+08:00

Jag kräver inte mycket för att må bra en vanlig vardag:

- Hemlagad kvällsmat med Tufsen
- Några avsnitt av Sopranos
- Hemkomst efter en tur till sopbilen och vetskapen att hemmet är tomt på sopor
- Några nya alldeles ljusgröna och blanka blad på balkongens gullranka
- Ett plötsligt störtregn som rensar upp luften

Midsommar och blomster därefter

2007-06-27T22:12:00.001+08:00

Tillbaka! Både i Taipei och på bloggen... Helgen och veckan har varit fullbokad, midsommar, sedan återkomst på jobbet, det tar sin beskärda del och kraft. Tyvärr har kameran varit rätt så inaktiv på sistone, men lite kan jag bjuda på.

Midsommarmiddagen avnjöts i stora huset hemma hos chefen i goda vänners lag. Något traditionsenligt midsommarregn blev det inte, men dock Jansons, sill, nypotatis och annat gott.

Putte (till vänster) och Knut (till höger). Putte är familjen Byströms charmiga hund.

Men denna pose stal Putte showen flera gånger...

...och när det inte räckte bjöd han upp tjejerna till dans.

Kvällen slutade givetvis inte där; det blev Carnegies (mycket kött efter all fisk) och Luxy (som lutade åt lamm). Jag vet att någon fotograferade även där, men i ärlighetens namn har jag inte så stor lust att se de bilderna. Det går vilt till på midsommar.

Några blomsterkransar hade vi inte, men på söndagen fick jag och Tove vårt blombehov tillfredsställt på den stora blomstermarknaden intill Daanparken. Låt mig säga så här: denna närmare 600 meter (?) långa marknad hade säkert givit alla er trädgårdsälskare därute ert lystmäte och lite till. Vårt uppdrag: att fixa växter till vår inredningsnödiga balkong. Uppdrag accomplished!

Tove i ett av de många orkidéstånden. Orkidéer i alla former och till löjliga priser. Tove var lyrisk! Jag, som bara är alltför medveten om min oförmåga att låta blommorna blomma, gladde mig åt Toves orkidétrans, men var själv mer inriktad på gröna växter.

En del av skörden i taxin på vägen hem.

Nu har vi alltså en fullt funktionsduglig uteplats på balkongen, med grönt, blommor, örter, bord, bekväma stolar och utsikt över toppen på 101:an. På kvällen, när temperaturen sjunkit något, är det perfekt att sitta där och äta kvällsmat. Bildbevis kommer senare!

Lördagsbröllop

2007-06-20T22:00:00.001+08:00

I lördags bar det av norrut för bröllopsfest i Järvsö - det var dags för Björns kusin Tomas att möta sin Frida vid altaret. Vi bodde på fina Järvsöbaden, där även själva festen hölls. Otroligt fint där uppe! Jag som verkar vara litegrann allergisk mot skidbackar tyckte det var trevligt att besöka nordligare bygder i vackert sommarväder där snön kändes långt borta (fast jag hörde rykten om att Dalarna hade runt 30 grader varmt under en vecka i maj, och att det snöade veckan därpå. Huga).

Familjen Wahlström under fördrinken. Björn och Ida var mycket saknade, men det fick gå ändå. Bubblet och glada bröllopsatmosfären hjälpte!

Vattnet låg så spegelblankt...

Vy upp mot kyrkan.

Jag skämdes för mycket för att fotografera med min mobbe, så det blev inga fler bilder efter det här... Festen var i alla fall riktigt trevlig - min första bröllopsfest i Sverige, för övrigt. Jag hade visserligen inte Ulf till bordet, men fick äran att prova på hans valskunskaper. Inte illa! Därefter blev det såklart diskodans till långt in på småtimmarna...

Estoccolmo finito

2007-06-20T21:31:00.001+08:00

Den sista veckan i Stockholm innebar....

...en hel del husspotting. Underbar arkitektur! Här i korsningen Dalagatan / Odengatan.

...några otroliga sammanträffande. På en uteservering på Odengatan fick jag syn på Gosie, som jag lärde känna i Hangzhou. Hon bor numera i Lund men var hemma i Stockholm på sommarlov. Och så vandrade jag förbi!

Gott veganskt kineskäk på Laowai på Luntmakargatan. Maten motsvarade ryktet, men priset??
Runt 150 kronor per varmrätt må vara normalt i Sthlm, men det torde svida i ögonen på alla som bott i Kina.

Efter Laowai blev det fräsch restaurangbar i Hammarby Sjöstad. Jag tog tvärbanan, för första gången, för att komma tillbaka till stan. Skönt att veta att denne man ansvarade för stationen i Sjöstaden!

På fredagen träffade jag Line och Mattias på deras hotell på Kungsholmsgatan. Vi drack några glas bubbel, åt jordgubbar och lyxade. Sedan var det till att gå genom långa, The Shining-liknande korridorer för att komma ut...

Tove mötte upp och vi promenerade ett tag genom Vasastaden för att hitta den perfekta uteserveringen.

Efter maten såg vi ut så här, av någon anledning. Läskigt värre.

Back to B

2007-06-11T04:02:00.000+08:00

Efter två semesterveckor i Skåne är jag tillbaka i Stockhom för min andra och tredje kurs och en sista dryg vecka i Sverige. Back to business, alltså! Dagarna kommer att fyllas med kursinnehåll, kvällarna med möten - både civila och jobbmässiga sådana. Ikväll intog jag dock min kvällsmåltid enbart i sällskap med en god deckare och en skaldjurspasta, vilket inte var illa det. Det är ju värmebölja här i hemlandet och man kan sitta på uteserveringar så länge man vill.

Nu är jag dock tillbaka på hotellet för en lugn kväll i stilla kontemplation.

På tal om kontemplation har jag lagt märke till denna reklamposter, som syns överallt:

Är det bara jag som tycker att den kritvita versionen av denna kille ser bra mycket bättre ut än den pepparbaksbrunbrända? Jag funderar på om asiaternas ideal om gräddvit hy har blivit mitt eget...

De senaste dagarna i bildform

2007-06-10T00:59:00.001+08:00

Hanna, vår guide i matdjungeln. Turen gick av stapeln i torsdags och löd under namnet Matkaravanen. Kosan styrdes till fyra olika butiker runt Möllevången. Hanna talade om olika matkulturer och smittade av sig med sitt mustiga matspråk och matglädje.

Typiskt Möllanhus och -butik.

Tove under torsdagskvällen på 4:ans buss mot - ja, just det - Gunnesbo.

Maria och Tove hemma hos Emilie i Malmö igår, under vår så kallade och i fullo realiserade helkväll.

Kattstyles

2007-06-10T00:48:00.001+08:00

Det går att hitta exempel på det i såväl djur- som människovärlden: syskon som växer upp till helt olika personligheter trots identisk uppväxtmiljö. Här i Trulstorp finns det två:

Julius gillar att ligga i pappas knä och han spinner som en tvåtaktsmotor. Annars är han mycket ute och springer, till skillnad från systern...

...Maja, en riktig sovpåse som går under smeknamnet "Paddan" på grund av sin sovstil.

Sveriges egen dag

2007-06-07T01:23:00.000+08:00

På Stortorget i Malmö var det runt lunch fullt ös med folkdans och -musik.

Som tur var fanns det poliskonstaplar utstationerade runt de galna massorna. Jag menar, tänk om pensionärerna bestämt sig för att våldschocka Stortorget.

Mor och jag mötte upp i Botan i Lund, där nationaldagen och 300-årsjubiléet av Linnés födelse friades på samma gång. Prunkande miljö, några intressanta tal, körsång, militärfanfarer, fanhissning och... Lundaknake! Trevligt värre. Dessutom kom den i Sverige nyss anlända Tove förbi i sällskap med pappa Björn.

Min far...

2007-06-05T23:05:00.000+08:00

...vet att man måste ha ett ståndsmässigt fordon i egenskap av direktör. Dit måste denna Cheva från 30-talet räknas:

Vrålåket uppställt på gården

Far klädd för jobbet... som chaufför åt en balgående studentska.

Grön klädsel och träratt ger rätt känsla av klass. Stoppljus med texten "STOP" och körriktningsvisare som fälls ut åt sidan ger rätt känsla av charm.

Hej Apa

2007-06-02T17:58:00.000+08:00

Götet - yeah! Alltid lika trevligt att hälsa på Line och Tias, speciellt när de tar med mig på fredagsafterwork på Hello Monkey, där man minsann fick dimsum och ett glas champagne till specialpris. Rolig kombination som passade förvånansvärt bra! Med på afterworken fanns även en drös av Tias trevliga kollegor som firade helgens antågande med oss på tillbörligt sätt.

"My Boyfriend's Girlfriend", nybakad electronicagrupp som har potential att skörda stora framgångar. Bandbilden och bandnamnet är klara, ska bara snickra ihop några hits också.

Tias, Line och Jens

Lotten och uppfriskande italiensk bärs.

Andreas-Bobby och Marcus. Den sistnämnde visade sig vara en läsare av denna blogg. Gödd!

It's showtime

2007-06-01T05:40:00.001+08:00

Kom precis tillbaka efter kvällens föreställning på Slagthuset och måste bara tipsa om killen som utgjorde förnumret. Han heter Stevie Starr och är "professional regurgitator", alltså "professionell uppspyare". Han svalde alla möjliga saker och spottade sedan upp dem igen, t.ex. levande guldfiskar och biljardklot. Roligare än vad det låter! Vi brydde våra ögon och hjärnor men kunde inte förstå hur han gjorde, om man nu utgår från att det är något fusk alltså. Om ni blivit nyfikna kan ni alltid kolla in honom på denna video. The Umbilical Brothers visade sig också vara riktigt roliga, en komikerduo som kombinerade mimkonster med röstkonster. Sök på youtube!

Från förvirring till planering

2007-05-31T03:19:00.001+08:00

Några gånger om dagen finner jag mig själv i fullständig veckodagsförvirring - är det tisdag? Onsdag? Har det inte känts som torsdag i tre dagar nu? I och för sig behöver man inte ha stenkoll på dagar och klockslag under semestern, men jag finner det hjälpsamt för planering av trevliga aktiviteter under densamma. Vetskapen om att det är onsdag idag gjorde det till exempel möjligt för mig att köpa bussbiljetter för helgresa till Line i Göteborg på fredag. Och så vet jag att det är imorgon som vi ska gå och se de s.k. Umbilical Brother's föreställning Thwak på Slagthuset i Malmö.

En som knappast bryr sig om vilken kalendervecka han befinner sig i är Julius. Det viktigaste för honom är att få friskt vatten när han är törstig och kli på magen när han ber om det.

Sommar i örtagården

2007-05-29T23:24:00.001+08:00

Solen var inte blyg särskilt länge, idag strålande sommarväder med karakteristisk skånsk vind! En utmärkt dag att promenera i både Malmö och Lund (om än jag var klädd i helsvart - vilken goth jag är...). Varken gårdagskvällen delikata monsterburgare hos Niklas och Linda, den fina förmiddagen i Malmö eller den goda lunchen med Maria och Nina i Lund fastnade på bild. Men det gjorde Tirups Örtagård nu i eftermiddags:

Morsan i sitt rätta element, med citrontimjan i korgen

Måndag i slutet av maj

2007-05-28T18:26:00.001+08:00

Efter en vecka med trevlig och informativ utbildning och rikligt med sociala aktiviteter i Stockholm har jag nu påbörjat min semester i Skåne. För en gångs skull i maj - normalt brukar jag ju komma hem i juli/augusti. Majsverige bjuder på ett annat slags grönska, ett annat slags luft. Helt underbart! Det gör inget att solen blygt gömmer sig bakom molnen; en vindstilla dag som denna är det ändå vansinnigt skönt att ta en joggingtur på grusvägarna, ströva runt i trädgården och gå barfota på Trulstorps Norregårds ultragröna gräsmatta. Nu ska jag fortsätta denna min första semesterdag med en god bok - blev sugen på Gösta Berlings saga eller något annat av Selma Lagerlöf. Och kanske kan jag driva upp en gossugen katt som sällskap.

Innergårdens örter med blommande gräslök

Utsikt över slätterna

Min dag i ett bildskal

2007-05-24T05:24:00.001+08:00

Ej vinterunderhåll, nej. Och inget underhåll behövs heller en underbar försommardag som denna.

Vackra husfasader vid Mariapoolen, där vi väntade på att Mona skulle hämta upp oss.

Och med "oss" menar jag mig själv och kusin Elin.

Mona och farbror Gunnar visade sig bo i en underbart vacker lägenhet med fantastiskt fin utsikt. Och mycket mat.

Skymning över Djurgården.

Makalösa Macau

2007-05-21T21:18:00.001+08:00

Nu har jag varit ofrivilligt frånskild från bloggen ett tag; det har helt enkelt inte funnits någon tillgänglig internetanslutning runt mina resande fötter (och innan jag gav mig iväg från Taipei var jag för stressad, måste erkännas).

Jag sitter här på hotellet i Solna och tänker tillbaka på helgens aktiviteter. Macau tillsammans med Björn - alltid lika trevligt! Macau är en sådan osannolik plats, en stad där nya och i varierande grad plastiga casino-kulisser och kinesiska skrytbyggen kombineras med gamla portugisiska gator med romantiska stenhus. Tempot är långsamt trots att det ligger så nära hyperhetsiga Hong Kong - en anledning till att jag gillar Macau.

På vårt stamställe Delta Café nere i Fisherman's Wharf. Gudomliga portugisiska ostmackor på hembakt bröd..

... och gott isté.

Fisherman's Wharf är fint på kvällen också, här med utsikt från en bar mot bron.

På lördagen tog vi bussen till Hac-Sa på en av Macaus öar Coloane. Det visade sig vara en fin och lite sömning strand, om än med ett stort Westin-resort i ena änden. Solen lyste och humöret var på topp.

Mat i Hac-Sa; grillad portugisisk korv med oliver och bröd och en frutti di mare-pasta.

Jag posar i barrträdslunden längs stranden.

Skeppsskelett på Praia de Hac-Sa, och här ser man var namnet, som betyder "svart sand", kommer ifrån.

Betydligt roligare...

2007-05-08T21:31:00.000+08:00

... var det att upptäcka ett paket i brevlådan idag, från Lisbeth och Lasse! Normalt sett huserar de i Rotebro, men enligt kortet har denna kombinerade namnsdags- och födelsedagspresent sitt ursprung i Barcelona.

Jag har inte öppnat presenterna än, såklart - jag är inte lika paketöppningsotålig som L&L:s stilige son och tycker att öppnandet ska ske på den avsedda dagen. Det är ju fortfarande fyra dagar kvar till namnsdagen och ytterligare 15 till födelsedagen (om nu någon hade missat det).

Oooouuuuu.....

2007-05-08T21:25:00.000+08:00

... vi upptäckte precis varför vår lägenhet helt plötsligt invaderats av flygande myrliknande varelser (jag har dödat tio stycken sedan hemkomsten)... Under badrumsvasken, där avloppsröret går in i väggen, har det bildats en jordfylld springa där larver krälar runt. GUD SÅ ÄCKLIGT! Vi har ingen aning om var jorden eller larverna kommer ifrån, men en sak är säker: hyresvärden kommer att kontaktas angående det här.

Och om badrummet måste renoveras får det bli när jag och Tufsan är i Sverige i juni.

Utflykt accomplished

2007-05-06T21:00:00.000+08:00

Efter fyra-fem timmars bussfärd till Kaohsiung och sedan två timmar med bil kom vi fram till Kenting på lördag förmiddag och gick efter incheckning på hotell genast ner till stranden i närheten av huvudgatan för att rekognisera.

Lunch med färskpressad juice i centrum.

Gott.

För att kunna ta oss runt så smidigt som möjligt tjackade vi en vespa av ägaren till hotellet. För 120 svenska kronor fick vi ha den i 24 timmar - en jäkla bra affär! Jag körde och Tove satt där bak. Vi har nu en bättre förståelse varför så många taiwaneser kör vespa, även om jag aldrig i livet skulle ge mig ut på Taipeis gator med en sådan. Kenting bjöd på vindlande men oftast körriktningsavgränsade vägar lämpliga för våra behov. Här är vi på väg till...

...Taiwans allra sydligaste spets, som märkts ut med denna... skulptur. Stenig strand ut mot havet och friska vindar!

Vi stannade till då och då, där det såg fint ut. Just den här stranden visade sig dock vara avspärrad och en del av Kentings nationalpark.

Kenting by night - fullt av mat, shopping (90% var bermudashorts och flipflops), tivoliliknande aktiviteter och folk, folk, folk.

I eftermiddags tillbringade vi några timmar på en strand en bit utanför Kenting - på behörigt avstånd från traktorerna. De användes för att släpa runt på en uppsjö av underhållande vattenfordon som fanns till uthyrning, till exempel bananbåtar och jetskis. Vi nöjde oss med att bada manuellt och avstod även från att hyra parasoll.

"Sail stone" - som enligt skylten kallas så för att den liknar ett skepp som just ska kasta ankare och ge sig ut till havs. Dess andra namn är "Nixon-stenen", på grund av dess påstådda likhet med den gamla presidentens profil. Den gröna och glada figuren till höger är Tove.

Helgplaner

2007-05-04T20:37:00.000+08:00

Fredagskväll, aaaaahhhhhh.

Nu ska vi gå och fördriva tiden tills dess att vår buss går vid fyratiden. Tydligen ska det gå en buss i halvtimmen till Kaohsiung (Gaoxiong), där vi sedan hoppar in i en bil mot Kenting (Kending). Helg i södern!

Återkommer med en utförlig rapport på måndag.

Toppbesök

2007-05-02T21:56:00.000+08:00

I eftermiddags kom en svensk riksdagsman med familj på besök till kontoret och det låg på min och Vans lott att ge dem en bild av kontorets arbete i Taiwan. Därefter blev det en tur upp till 88:e och 89:e våningen i 101:an för att till sist avrunda kvällen på en Sichuan-restaurang i shoppingcentret på 4:e.

Min arbetsplats International Trade Building - det pluttiga 34-våningshuset i mitten - sedd från utsiktsvåningen.

Jättekulan i hjärtat av den 88:e våningen, till för att stabilisera vid en eventuell jordbävning. Stabiliserandet går ut på att ge huset en viss rörlighet, som känns även när jordplattorna håller sig lugna - i alla fall blev jag svajig av det svaga vajandet. Inte alla störs av det, men jag blir i och för sig även lite grön inombords av turen upp och ned i världens snabbaste hiss.

Undertecknad på 89:e våningen, där man står ute i det fria. Frisk luft är det där uppe!

Röda dagar i Öster

2007-05-01T21:18:00.000+08:00

Även om det hade varit tillåtet att anordna majbål här i Taipei var det igår kväll alldeles för blött för att försöka. Vi var ett gäng som gav upp tanken innan den ens slog oss och istället satsade på after work-öl och amerikanskt texmexöverflöd på Chili´s. Det ena ledde till det andra och Brown Sugar blev det andra. Vissa regler för bordsbesättning på detta populära jazzhak gjorde oss tvungna att beställa två helrör, men det gav ju en genuin Valborgskänsla och vi var inte sena att acceptera. Tove och jag nynnade dessutom på Längtan till Landet hela kvällen, så att våren skulle känna sig riktigt, riktigt välkommen.

Gårdagen var inte bara knugens fölsedag och Valborgsmässoafton, utan även Marias bemärkelsedag. Vi uppmärksammade detta på tillbörligt sätt med ett telefonsamtal. Något som uppenbarligen uppskattades, för halv sex i morse ringde mobilen och yrvaket fick jag lyssna till Östern är röd framförd av Maria, Jimmy och Oskar. På kinesiska! Grymt imponerade och ett inte så litet överraskande sätt att bli väckt på. Jag somnade om igen med bilder av marscherande massor i Maokostymer ackompanjerade av Jimmys flygel på näthinnan ...

Om Valborg var regnig blev vår lediga första maj en riktig solskenshistoria. Vi tog oss ut till Danshui tillsammans med A och L, som är på väg att flytta till Taipei med ett svensk-japanskt företag och just nu är på en kortvisit i stan. Danshui är ändstationen på röda linjen och ett favoritställe för lediga Taipeibor. Allehanda spel, plockmat och uteserveringar kombinerat med sjöutsikt gör det definitivt värt ett besök.

Tove och A agerade mästerskyttar och vann en mjukishund och uppblåsbar Taiwan Beer-flaska. Helt ofarligt var det inte; Tove träffades av minst en förlupen kula.

På The Consulates uteservering.

Jubileumsfirande i söndagssol

2007-04-29T22:44:00.000+08:00

Farhågorna om frysande timmar i illa isolerat partytält förbyttes till tacksamhet för att vår monter var så välventilerad. Dagens Montessorievenemang genomfördes alltså i strålande solsken och varma vindar. Vi höll stånd som det mest icke-kommersiella inslaget i detta i övrigt barninriktade köpjippo. Många familjer - kånkandes på lustiga ballonghattar, isglass, plockmat från alla världens hörn och annat som bjöds till försäljning - tog sig dock även tid för en titt på vårt informationsmaterial.

Raylene i "vikingahjälm" (jag vet... men det var antingen det eller Sverigedräkter i 50% ylle)

Jag upptäckte att det var bättre att sitta bakom bordet istället för att stå framför och "bjuda in". En jätteutlänning kan verka skrämmande för barn.

Den här killen provade gärna en hjälm. Och tittade intresserat på våra dalahästmagneter som vi sålde för tio kronor stycket.

Schweiz och Sverige bredvid varandra. Ett ganska smart drag; det blir ju då ganska uppenbart att det rör sig om två olika länder...

... och dessutom kunde man köpa raclette av grannarna. Vi fick två jätteportioner härlig, flytande ost med nypotatis, saltgurka och syltlök. Till vänskapspris!

Lite mer överblick över det hela. Tjejen i Marie Antoinette-klänningen jobbade för - ja, just det - de franska utställarna. Hon stod upp med högklackat hela dagen och överlevde väl antagligen bara tack vare solparaplyet.

Farligt cool smoothie

2007-04-28T18:34:00.000+08:00

Efter dagens innebandy (som inte får kallas landhockey) fortsatte vi på duktiga linjen och gick och öppnade bankkonto åt Tufsan. Väl där i 101:an passade vi på att köpa oss vars en macka och smoothie på bottenvåningens foodcourt - ett värdigt lördagsmellanmål. Vi upptäckte dock snart att den vältrimmade luftkonditioneringen i kombination med iskall smoothie var lite väl kallt, så vi gick ut - bara för att upptäcka att vädret slagit om från kvav och kroppstempererad mulenhet till vad som kändes som extrem kyla. I verkligheten var det väl 17-18 grader, men det tilltagande duggregnet och blåsten fick oss att resa ragg och få blåtonade läppar.

Dagens i-landsproblem, if I ever saw one.

Värre är om detta trista väder håller i sig till imorgon. Jag och Raylene ska jobba utomhus hela dagen, i en Sverige-monter modell partytält på platsen framför stadshuset. Det är Montessoripedagogikens 100-årsjubileum som ska firas, och som det ser ut nu kommer vi väl att frysa häckarna av oss i vår strävan efter att nå ut till kidsen.

Var? Var?

2007-04-25T23:06:00.000+08:00

Såg någon vart april tog vägen? Hade den någon anledning att springa iväg på det där sättet? Vad är han rädd för?

Början av april: Fin flicka vid fin port.

Fortfarande början av april, helg på Carnegies: Vid brunchtid är det trevligt att sitta på uteserveringen och dricka öl. Dessutom är det mindre risk för att man bryter ut i pinsam dans när det är ljust ute.

Javisst är det början av april - På New York Bagel

Som ni ser finns det inte en enda bild från slutet eller ens mitten av april, vilket får mig att dra slutsatsen att denna tidsperiod aldrig ens existerat.

Strandhugg vid kunskapshavet

2007-04-24T21:58:00.000+08:00

Idag har jag suttit och läst en massa om vikingar. När man jobbar med Sverigepromotion är det omöjligt att undvika frågor på detta tema. Av någon nationalromantisk 1800-talsanledning har ju dessa påstått hornhjälmsbeklädda nordmän från tusen år sedan blivit en symbol för Sverige och svenskarna.

I sommar ska ett stort svenskt företag delta i en ungdomsfestival i Taiwan och deras monter ska ha ett utpräglat svenskt tema. Då sticker såklart vikingarna fram sina nunor! Vi har blivit tillfrågade om bistånd i svenskhets/äkthetsfrågan, och i hopp om att bota den värsta historieförfalskningen och de största identitetsfällorna föreslog jag att man inte bara skulle ha vikingadekor, utan även skriva lite om dem och deras liv (och dementera det där med hornen på hjälmen). Och i jakt på nätkällor stötte jag på denna sida. Ett gäng från Karlshamn som gör pedagogiska och jättefina presentationer om allehanda ting, till för lärare och pedagoger och i förlängningen för skolbarn, men som drog in även mig i ett vidareklickande i värsta wikipedia-stil. Och vem kan motstå sidan faktoider.nu som behandlar allsköns myter och sanningsförvrängningar? Fast man ska nog inte klicka för långt utan källkritikkepsen på, även om det är trevligt att vederlägga allmänt accepterat nys...

Chewing on the cables

2007-04-23T21:28:00.000+08:00

Efter två jobbmässigt hektiska veckor har det lugnat ner sig något vad gäller möten och utomkontorsliga åtaganden. Och de två festmässigt intensiva helgdagarna är också över... Energinivån har väl kanske inte arbetat sig upp riktigt till normal nivå, vilket visade sig när vi spontant gav upp träningsplanerna på väg upp till gymmet och istället gick och åt dumplings. Våra vidare planer på att softa framför en god film kom dock på skam, efter ett dåligt val. Filmversionen av "Pride and Prejudice", eller P&P som vi brukar kalla den, visade sig vara blott en blek kopia av tv-versionen, denna mustigt romantiska klassiker med en äkta Mr. Darcy och en Elizabeth som inte är en plutande Keira Knightley.

Trots en viss trötthet ska det bli spännande att gå till jobbet imorgon. Bland annat för att se om dagens minox ringer igen. Fyra av oss på kontoret fick idag samtal av en och samma man, en mycket uppretad sådan, som ville komma i kontakt med Volvo för ett reklamationsärende. Trots att vi förklarade hur fel han kommit ville han inte lyssna på det örat, och skällde och gick på som en annan psykopat. Efter tio-femton samtal var vi alla rätt så trötta... Fast det var svårt att inte bli i alla fall lite road av sådan uppenbar galenskap. Oscar berättade förresten att kontoret haft en liknande påringare får något år sedan, en man som oftast avslutade sina arga samtal med ropet "Alla svenskar borde åka tillbaka till Sverige" och en påslängd lur. Undrar vad han råkat ut för?

Ohemult mycket

2007-04-14T11:52:00.000+08:00

Efter långhelgen över Tomb Sweeping Day har det varit lite krångligt att passa in bloggen i det så kallade livspusslet. Fast några bilder har det blivit tid för:

Torsdags-ktv, antagligen något av Madonna.

Björnen på plats, fredag på Bobwundaye. Björnmannen stannade i några dagar, som vanligt är underbart alldeles för kort...

Bröllop på lördagen, för Toves kollega Joanna.

Tove mittemellan brudparet, i festens slutskede. Bruden här i sin tredje klänning för kvällen.

Guangjieande i Taipeis modekvarter.

På kaféet Norwegian Wood, som enligt ryktet ska stängas snart. Därmed går en kaffeinstitution i graven. Fast det är klart, chefens nyöppnade Kafka on the Shore finns ju alltid kvar. Alla städer borde ha en Murakamiälskande kafépionjär!

Jobbet har bjudit på flera utmaningar under den gångna veckan. Jag har minst sagt fått bevisa mig som Information Officer. Direktsänd radiointervju om studier i Sverige på onsdagen, och en Sverigepresentation på Yuan Ze University under torsdagen. Helgen känns välförtjänt!

Prommis

2007-04-01T22:44:00.000+08:00

Två stilstudier från vår lördagsprommis igår...

Svettsäsongen har börjat, men så länge man håller sig inomhus vid lunchtid överlever man. Eftermiddagarna är som gjorda för promenader i smågränderna och långa sittningar med kontemplation och takeawaykaffe i Daan-parken. Kanske blir det mer av det till nästa helg, som börjar redan på torsdag, Tomb Sweeping Day. Det lär behövas en långhelg så här i början av april, som lovar att bli en arbetsmässigt hektisk månad. Föredrag och intervjuer ska hållas, journalistbesök ska planeras, evenemang ska projekteras och viseringsantalet är på väg upp. Det händer saker!

Retro istället

2007-03-28T22:14:00.000+08:00

Det har varit lite tunnsått med bilder på sistone (bortsett från en och annan tallrik). Kameran får oftast ligga oanvänd här hemma. Tills den är fylld av nya bilder kompenserar jag med denna dykstudie av en sommar-Björn. Får mig att tänka på augustidagar i Rotan!

Fräsching

2007-03-28T22:04:00.000+08:00

Det här väntade på mig när jag kom hem ikväll: kikärtspannkakor med haricot verts och alfaalfagroddar. Tove har gjort det igen! Fast jag hoppas att hon blir frisk från sin förkylning snart, så att vi kan träna tillsammans igen.

Arkiverat!

2007-03-26T23:18:00.000+08:00

Nu har jag äntligen fört över alla inlägg från min gamla blogg på livejournal.com. Inte för att ni, kära läsare, nödvändigtvis känner behov av att titta igenom de gamla inläggen särskilt ofta, utan för att det känns rätt att ha en fullständig kronologi. Jag, som aldrig skrivit dagbok i mer än portioner om maximalt två veckor, kan här lätt se vad som hände i mitt liv för ett halvår sedan.

Och nu närmar sig april, ettårsjubiléet.

Lärdomar

2007-03-25T20:04:00.000+08:00

Tänk, man lär sig nya saker varje dag. Bara under gårdagen förvärvade jag följande kunskaper:

- Två soffor i vardagsrummet är bättre än en. I kombination med vår dvd-spelare och nygamla tv uppnås nya dimensioner av softish (Källa: Vårt eget om- och delvis nymöblerade vardagsrum)
- Det sägs att namnet på materialet "nylon" är en sammansättning/förkortning av "New York" och "London" (Källa: Tove)
- Kompoståtervinningen här i Taipei delas upp i två kategorier: en tunna för matavfall som kan användas för utfodring av grisar och en tunna för annat matavfall (Källa: Skylt med texten "Grismat" på en av komposttunnorna).
- Tove är en baddare på att laga kokos- och currykyckling med sting (Källa: Middagen igår)
- När Roxy 99 stänger vid halv fem kan man gå vidare till Roxy Vibe, med risk att inte komma ut därifrån förrän solen gått upp (Källa: Självupplevt)

Det allra sjukaste

2007-03-23T00:27:00.000+08:00

Let's Talk in English, en publikation full av "pedagogiska" och urtrista texter - som om det inte fanns nog av dem i vanliga läroböcker. Men Let's Talk in English har någonting som läromaterial aldrig kan få. Jag talar givetvis om detta grovt icke-politiskt-korrekta omslag, detta sjuka, sjuka omslag. Är det ett kärlekspar vi ser? Eller två mycket goda vänner? De ser sannerligen ut att vara gjorda för varandra, denna yngling med kåbåjsarhatt och hans sälvän med kromosomrubbning.

Låt mig understryka: Bilden har inte manipulerats på något sätt. Omslaget ser ut så här i verkligheten (dokumenterat med Mathias mobiltelefon), och tidningen finns att köpa i välsorterade butiker runt om i Taipei.

Efter långa överläggningar med mig själv beslutade jag mig för att inte köpa den.

Tio underbara år

2007-03-20T23:33:00.000+08:00

Ni har väl inte missat att det är tio år sedan 1990-talets absolut bästa skiva kom ut? OK Computer med Radiohead, alltså. Den går på repeat här hos oss och borde finnas i varje hem. Det är inte många band som klarar av att göra jämnt geniala konceptskivor (som liksom bara måste höras från början till slut) på detta sätt. Beatles har gjort det med Revolver och Abbey Road. Badly Drawn Boy med Bewilderbeast. Jeff Buckley med Grace. Vet ni några fler så säg!

Der Saft bringt die Kraft

2007-03-20T23:09:00.000+08:00

Idag inträffade ännu ett av livets små sammanträffanden... På ett möte i eftermiddags där tyska kontoret var ordförande delades Gummibären ut till alla deltagare; ni vet, de små sega, färgglada gelatin- och sockerbomberna. Sådana har jag inte ätit på många år. Vad händer så ikväll, när jag och Tove sjunger hemkaraoke? Jo, låten "Gummibär'n" dyker upp! Ni minns väl den töntiga Disney-serien från början av 90-talet? Jag kan intyga att den tyska versionen av signaturmelodin är bra mycket bättre än den svenska "Hipp hurra för här kommer Bumbibjörnarna...". Vadå Bumbibjörnar, förresten? Det är ju Gummibjörnar, och deras Saft ger Kraft.

Jobb och endorfiner

2007-03-19T22:17:00.000+08:00

Vi kom just hem, så där kroppsligt utmattade och endorfinpumpade som man bara blir av en lång arbetsdag följd av ett långt träningspass. Tove sammanfattade känslan perfekt genom att falla bakåt på sin säng och utbrista "Gud pommes frites", ett uttryck som jag känner på mig kommer att avlösa "Bloody Blogger" [bladdi blåggä] som vår nya favorit (om än det används i ett annat sammanhang). Antagligen är det bara jag och Tove som uppskattar våra verbala krumsprång, men vi bor ju å andra sidan ihop, så det passar väl bra.

Den här måndagen tycktes ta slut innan den ens börjat på riktigt, ett tecken på tidsglömska på grund av livlig jobbaktivitet. Efter febril visumaktivitet på förmiddagen fick kontoret besök på eftermiddagen: Anita Jonsson, som var representant på kontoret för ett antal år sedan och fortfarande jobbar inom Exportrådet i Sverige. Och hennes make Bengt Johansson, som på den tiden faktiskt var informationsansvarig och som skrivit Kina-Taiwan Risk för krig eller chans till fred. Denna bok kan verkligen rekommenderas till den som vill få en god översikt över hur förhållandet mellan Kina och Taiwan har utvecklats och förändrats sedan de båda 'enheterna' bildades för snart sextio år sedan. Imorgon förmiddag ska Johansson hålla ett föredrag på universitetet Academica Sinica, och det tänker jag inte missa. För övrigt ska hans bok snart komma ut på kinesiska; ett gott betyg!

Dagen i ett bloggskal

2007-03-16T20:13:00.000+08:00

- Beröm från chefen
- Ett kräkluktande pass
- Värkande fötter i Toves stövlar
- Thank God it's Friiiiiday
- Planer inför nästa vecka, som lär bli hektisk
- Kväll med loungebar och utgång?

Soffhoppor

2007-03-14T21:31:00.000+08:00

Så sitter vi här igen, vi hårt arbetande cityhoppor. Möra efter ännu en lång arbetsdag, med ett bra underhållningsutbud (House / Ulvesson och Herngren). Mjölkteet har druckits upp och myggorna surrar.

Om någon därute saknar underhållning ikväll kan ni förresten roa er med att titta på mitt första tv-framträdande i Taiwan från youtube. Den som inte tycker att mimiken är tillräckligt underhållande och vill förstå vad som sägs kan få en grovöversättning i kommentarerna. Jag välkomnar även gissningar!

Bloggutmaning från Linda

2007-03-13T23:21:00.000+08:00

Sex saker (som jag inte heller är så stolt över, Line):

1. Jag blir tidvis vansinnigt trött på att bli glodd på och betittad här i Asien bara för att jag är blond utlänning, men tillbaka i Sverige saknar jag uppmärksamheten och blir deprimerad för att ingen ser mig.
2. Som sjuttonåring var jag fullständigt inkapabel att föreställa mig själv som äldre än 23.
3. Jag kan inte lyssna på musik jag gillar utan att sjunga med.
4. När jag måste stå upp på en fullsatt buss tänker jag hela resan på de miljontals bakterier som frodas på handtaget eller ledstången som jag håller i och jag kan inte slappna av förrän händerna har tvättats med tvål.
5. Jag en tendens att döma ut saker i mycket definitiva ordalag, som ur stolthetssynpunkt senare gör det svårt för mig att officiellt ändra åsikt. När jag var yngre gällde det ofta musik som storebror Niklas gillade och som jag högljutt underkände (jag fick därefter börja lyssna på Metallica och PJ Harvey i smyg).
6. Jag somnar alltid på höger sida, helst i fosterställning.

Flyg och fläng

2007-03-11T17:51:00.000+08:00

Vi ramlade precis innanför dörren efter en helt fantastiskt aktiv eftermiddag - men så känner vi oss också halvdöda. En och en halv timmes träning, sedan bussen till rea-Ikea för några tunga inköp. Vår operation "Rusta upp balkongen" kommer att ta sin början under nästa helg, och två knallröda stolar skrek till oss att de vill vara med. Det var dessutom viktigt att köpa några stora plastkärl, så att sopsorteringen kan komma igång på allvar. Igår gick vi ut med alla tomflaskor och -burkar, vilket gjorde köket och balkongen flera kvadratmeter större och gav oss inspiration för husliga förbättringar.

Toves monteringspose, en klädställning till hennes rum skulle plockas ihop. I bakgrunden syns från vänster till höger vår nya ångkokare (i vit påse, fick den av en trevlig tjej vid namn Freya), orkidén och en av de nya stolarna.

Idolmöte

2007-03-11T11:12:00.000+08:00

Glömde ju nästan bort gårdagens trevliga tilldragelse... Vi var ute och festade med House. Typ.

Svensk House (K. från Sthlm)

The man himself... (bild från Imdb.com)

Jag erkänner att vi är lite besatta av denna man just nu... Vi har till och med laddat ner gamla Black Adder-avsnitt för att få oss lite brittisk original-Hugh Laurie till livs.

Det var då

2007-03-11T10:57:00.000+08:00

Så här såg vi ut förra söndagen när vi fikade på Kafka on the Shore:

Men sedan dess har det ju hänt en hel massa saker; Tove har fått jobb, vi har börjat träna på gym, tv-programmen där jag var med har visats, vi har tittat på de två svenska filmerna Storm och Offside, doktor House har överlevt ett mordförsök, vi har varit på karaoke, Tove har köpt en orkidé som pryder vår tv-möbel bättre än en tv någonsin skulle kunna göra och alla Radioheads skivor finns numera på Toves dator.

Housig fredag och huslig lördag

2007-03-04T12:25:00.000+08:00

Aaaahhhh, man skulle ha haft ledigt varje onsdag i all framtid... Eller åtminstone då och då.

I fredags blev det ännu en tur till Roxy 99, men först hade vi en trevlig uppvärmningssträcka. Efter våra favoritnudlar, kalla, japanese-style, gick vi till kvarterets närmaste lilla bar Bobwundaye (vars namn betyder "Inga problem" på taiwanesiska). Till en början var vi sju tjejer inne på baren, inklusive bartendern, och vi kände nog alla att män kan vara överflödiga ibland. Hursomhelst, den första låten som spelas när Tove och jag satt oss är en låt som vi hört för första gången dagen innan - i ett av de många House MD-avsnitt vi sugit i oss de senaste veckorna. Lite lustigt, tyckte vi, att man två dagar i rad hör en låt man aldrig hört talas om tidigare. Än lustigare blev det, för när bartendern sekunden efter bytte skiva spelades otroligt nog "Teardrop". Först och främst bra låt av Massive Attack, men även signaturmelodi till House MD. Läskigt. Vi berättade andäktigt om detta för Yahan när hon kom, men jag antar att det krävs en House-tittare för att riktigt inse det stora i sammanträffandet (Line? K-dude?). Det krävs nog också en House-tittare för att tänka "MRI, aniogram, steroids, Lupus, lumbar puncture och autoimmune disease" när det bara gör lite ont i tummen.

När vi hämtat oss från chocken och druckit upp våra drinkar drog vi till Erik, som bor med en magnifik utsikt över 101:an och som är duktig på att spela gitarr. Vi drog av en mycket porträttlik version av "Bobby Brown" och en lika finstämd cover av "Fernando", och det fick oss i stämning för att åka till Roxy.

Lördagen gick sedan nödtvunget i lugnets tecken. Vi kom visserligen upp till innebandyn, men efter en och en halv timmes spelande i stekande sol och 27-gradig värme tyckte vi nog att energinivån var lite låg. Det blev hem, dusch, brunsch, House och eftermiddagslur i soffan. Och sedan en ordentlig huslig uppryckning. Vi tog tunnelbanan till ett Carrefour som låg långt ut åt h-e (vi letade upp det på nätet, men blev nog inte det närmaste...). Hamstring stod på schemat, och när vi långt om länge kom hem med våra tunga påsar städade vi järnet och sov sedan en ljuv och rättfärdig sömn ända tills söndag förmiddag.

Och här är vi nu.

228

2007-02-28T23:09:00.000+08:00

28 februari - helgdag på grund av en händelse samma dag år 1947, då lokala taiwaneser gjorde uppror mot den korrupta Guomindang-administrationen och slogs ned brutalt med mellan tio och tjugotusen civila dödsoffer som följd. I 228 Memorial Park samlades idag politiker, media och en ansenlig mängd människor för att hedra minnet av offrena - och för att diskutera och bråka lite. Händelsen må ha inträffat för 60 år sedan, men den väcker starka känslor. Inte så märkligt med tanke på att den berör frågan infödda/inflyttade taiwaneser, taiwanesiskt/ kinesiskt och Guomindangs hårda tag i det förflutna.

28 februari - också en heldag. Kontoret stängt för dagen, tid att hänga i parken. Utrustade med mackor från Subway-spinoffen Subber, druvjuice, Alfapet och Sudoko.

Pudding in da park.

Push hands in da park.

När eftermiddagen började lida mot sitt slut promenerade vi en ansenlig sträcka med några shoppingstopp, till Nanjing East Road. Thaimat med Jingwen, Yahan och Jelly. Det fanns skäl att fira: Yahan, som ska plugga i Lyon från augusti, har fått ett stipendium för hela året i Frankrike. Efter kokos- och curryfesten gick vi på jakt efter ett café, och hittade Doors - ett övervintrat gammalt fotografhak med urmysig liten uteservering, tre katter och en hund.

Jelly och Yahan.

Streetmissen Apelsin, som fått ett nytt hem på Doors, hade en rätt så speciell dansstil.

Omhuldade minnen

2007-02-27T22:36:00.000+08:00

Så här åter i Taipei kan man inte låta bli att tänka tillbaka på de sista dagarna i Xiamen....

The usual suspects på Heitangs uteservering, såklart.

"Torrt vin" kan lätt bli "Fuck the Grape Wine", om samma översättningsprogram används som när"Kur för hår av torr typ" blev "Cure to Fuck the Sex"...

Lotten, Beike och Björn på den sichuanesiska restaurangen "Little Chili". Bästa maten i Xiamen.

Tove kan flyga och gör det ibland.

Semester...

2007-02-23T15:58:00.000+08:00

Softish på balkongen i Björns nya, fina lägenhet på centrala Hexiang West Road.

Kvällsprommis på Zhongshan Road.

Eftermiddagsutflykt upp till bergsbyn Dongping.

Fantastic Four med utsikt över stan.

Dammen i Dongping.

Björnen i Dongping.

På väg ner fick vi syn på en familj som satt och grillade och drack te. Vi blev inbjudna på kryddig shaokao och gott Oolong-te.

Lotten.

Björnen.

Resan...

2007-02-23T15:06:00.000+08:00

Visumväntan på Hong Kongs flygplats: Slipade på vår popimage.

Middag första kvällen i Xiamen: Hotpot på Lilla Feta Lammet.

Lotta i rutan

2007-02-15T22:55:00.000+08:00

Så här ett halvår efter det senaste tv-framträdandet tyckte jag det kunde vara dags att fila lite på min karriär i rutan... När en svensk bekant frågade om jag var intresserad av att vara med i ett tv-program sade jag alltså kanske.

I måndags kontaktade tv-bolaget mig och dagen efter tog jag med mig min stilguru och ständiga följeslagare Tove till Sanli-stationens tv-hus. Jag skulle ingå i en panel av utländska och kinesisktalande tjejer, som skulle uttala sig om skönhetsideal, skönhetskurer och tjejtokigheter i sina respektive länder. Jag kände väl inte direkt att det var mitt ämne, men nyfikenheten tog överhanden. Det började rätt så bra, nere i lobbyn stötte jag på en gammal räv i dylika sammanhang, tjejen till höger på bilden här ovan (jag är den långhåriga blonda typen). Hon var verkligen jättetrevlig. De andra var en brokig skara sammansatt av en fransyska, en ryska, en koreanska och en japanska.

Taiwanesisk tv-estetik är ganska speciell. Speciellt vad gäller lättsamma program som riktar sig till ungdomar och tjejer. Alla skämt ackompanjeras av lustiga ljudeffekter som i det här fallet framställdes live av en man vid keyboard (t.ex. när den koreanska tjejen pratade om att man använder fågelbajs för att få en finare hy hördes genast en massa keyboardkvitter) och det satt tjejer utanför kameran som enbart verkade vara där för att skratta högt när något "roligt" sades. I efterhand kommer de antagligen lägga till lite text i rutan likt den där gamla Batman-serien som gick på tv på 80-talet, ni vet ("Crash", "Wooa" och så vidare). Det är väldigt gulligt.

Även om ämnet inte låg mig så varmt om hjärtat var det roligt att vara med. Inte minst för att få se programledaren in action. Hon heter 陶子 och är en känd tv-profil och popsångerska som just gör en liten comeback efter att ha fött barn.

陶子 hade en assistent med sig under hela programmet. Han sade inte så mycket, men såg snygg ut och bar hatt. Dessutom användes han som testkanin när en hemgjord japansk hårborttagningskräm skulle demonstreras (programledaren tyckte att det var mest korrekt att använda honom, själv tyckte jag att den franska tjejen såg hårigare ut).

Programmet ska sändas i mars och som vanligt kommer jag inte att få det på cd (i Kina har det berott på lathet från tv-människorna, här beror det på upphovsrättsbestämmelser). Vi som inte ens har någon tv...

Litet gästinlägg...

2007-02-15T20:38:00.000+08:00

En vacker dag gick Tove till parken för at slappna av och komma ifrån stressen.

En svedd gräsmatta i storstadsdjungeln.

En annan dag gick Tove på sightseeing. Guideboken rekommenderade en titt på detta maffiga monument rest över Chang Kai-Shek. Mer sevärdeheter följer i kommande inlägg.

Om man vill kan man gå in genom porten och hälsa på en stor leende envåldshärskare

Gick min vana trogen vilse. Enligt kartan skulle det finnas en botanisk trädgård i närheten av monumentet. Den hittade jag desvärre inte, men jag fick en massa motion och hamnade på en hårt trafikerad bro över en flod som förevigas här..

God helg

2007-02-10T13:06:00.000+08:00

Man kan ju inte annat än att vara på ett UNDERBART helghumör! Nyss hemkommen från en intensiv innebandysession (där Tove f.ö. gjorde sin turneringsdebut), med en urtrevlig fredagskväll i ryggen samt lördagsbrunch framför oss... För att inte glömma kvällsplanerna: inflyttningfest hos bekanta till Obi med Missus.

Jag mår.

Grisig resa

2007-02-08T21:37:00.000+08:00

Grisens år närmar sig med stormsteg i kalendern, men har redan slagit sig ner på allas läppar i form av frågan "Vad gör du på nyår?". Oftast följs denna fråga av ett gemensamt konstaterande hur dyra alla resor är över ledigheten och hur svårt det är att få tag på biljetter. Svensk industrisemesteryra i all ära; när officiella helgdagar är så få som i befolkningsstinna Kina och Taiwan blir det verkligen hysteri. Hotell- och biljettpriserna skjuter upp till oanade höjder och om man inte planerar i god tid får man antagligen stanna hemma. Det tråkiga i kråksången är att man liksom måste resa vid den sämsta tidpunkten på hela året, eftersom det bara är då som man är ledig en hel vecka i sträck. Det är inte utan att man ibland önskar att kineserna vore katoliker, eller i alla fall levde enligt den katolska kalendern...

Jag och Tove var inte ute i särskilt god tid, men med kontorets flitiga resebyråängel Graces hjälp lyckades vi få tag på ett par, om än snuskigt dyra, flygbiljetter till Xiamen. Tillbaka till gamla välkända trakter alltså, och det under en hel vecka! Eftersom vi har en hunkig Björn att bo hos kan vi minimera nyårets hotellstress. Underbart att återse den lilla solstrålen Zhuxi och alla de andra, förstås!

No paraphernalia

2007-02-07T21:21:00.000+08:00

Ett ständigt lika populärt samtalsämne för laowais här i det kinesiska språkområdet (framförallt på fastlandet) är den ofta felskrivna engelskan på kläder, skyltar och produktförpackningar. Det finns en enorm chinglishkälla att ösa ur för den som är intresserad, och tillräckligt med material för att till exempel skriva en blogg om det.

Tur då att det även finns folk som skriver om motsatsen. Och är det inte värre att tatuera in kinesiska tecken på huden utan att kontrollera att betydelsen är någorlunda vettig och tecknet rättvänt, än att trycka felstavad engelska på kexpaket? Denna blogg som Björn tipsat om ger många exempel och är nog givande även för dem som inte kan kinesiska.

Fotnot: paraphernalia = tillbehör, pinaler

Grenadianskt snedsteg

2007-02-06T00:00:00.000+08:00

Man kan lugnt säga att Grenada sköter sina Kina-relationer på ett taskigt sätt... Som Taiwanbo kan man inte låta bli att le av den här nyheten.

Livet i stödord

2007-02-04T13:40:00.000+08:00

Bokmässa...
Värkande bokryggar och fotnötter
Småprat om Sverige
Hare Krishna till höger och Teheran till vänster
Tysk konstnär med tryckkonst

Tjejen och jag...
Lasagner och gudomlig couscous
Promenad i Daan-parken
Dexter på löpande band
Trams och flams

Fest...
Födelsedagsfest och Carnegies
Köttmarknad, bardans
Svenskträff och Shannon
Tasky liveband, flummig service
Lördagsutgång och Roxy 99
En iranier i hörnet, öl i överflöd

Veckan i bilder

2007-02-04T13:29:00.000+08:00

Bokmässa - jag och Miki poserar i svensk/finska båset. Efter fem dagars bokmässa är vi här varma i kläderna.

Min bästa mässpose, med häst.

På vift vid Ximen...

...där det finns ett gott utbud av caféer. Homosexuella verkar också vara ett stående inslag på denna plats, och fina tekannor därtill.

Illuminerade brudar i mössförpackning.

Nyhetsflödet...

2007-01-29T19:26:00.000+08:00

...har stått ganska still på sistone, men det är väl inte för sent att ändra på det? För nyheter finns det, och stora sådana: Familjen har fått utökning! Det bor en Tove i det andra sovrummet, och det var ju precis henne som det var ägnat åt från början.

The Swedish pop duo Hairy Glasses (här utan glasögon) grundades en lördagseftermiddag på Starbucks.

Vi gick ut starkt i helgen med tidig-kväll-karaoke på lördagen, följt av utgång till Roxy 99. Igår blev det parkpromenad, matinköp och kvällsfilm i form av Babel. Fast vi ägnar oss inte enbart åt nöjen; förberedelser har gjorts för att Tove ska kunna ge sig ut på jobbsök.

Givetvis ska jag hålla er uppdaterade om vår nya familj.

Lömsk sjukdom

2007-01-22T22:36:00.000+08:00

En förkylning smög sig in i min hals och lurade där under dagen. På kvällen har den spridit sig uppåt/framåt, så jag går och lägger mig nu i hopp om att lite mer än åtta timmars sömn ska bromsa förödelsen... Håll tummarna för mig!

Snapskonster

2007-01-21T18:37:00.000+08:00

Man skulle kunna säga att de senaste dagarna har gått i vodkans tecken. I torsdags var det middag med kontoret - (trä)virkesexperten Paul bjöd. För honom spelade det inte så stor roll att det var mitt i veckan; drickas skulle det mycket och gärna. Med sig för ändamålet hade han fyra flaskor vodka, i olika smaker för variationens skull. Med tanke på att det i princip bara var sex personer som drack var det väl lite att ta i, kan tyckas. De två flaskorna vi smällde i oss (Ganbei!, kom igen nu) räckte gott och väl.

Sedan jag flyttade till denna del av världen har jag ett antal gånger hamnat i snapsdryckessammanhang. Det har varit skrävlande chefstyper som bjudit oss utlänningar att sitta ned vid deras bord och skålat för internationell vänskap, det har varit middagar i syfte att "skapa kontakter" (där olika sorters företagare har sina idéer om vad utländska bekantskaper kan göra för deras business, och där vi tycker det är sjysst att bli bjudna på festmat), det har varit sammankomster med kinesiska, eller för all del svenska, kompisar. I Kina är sprit i princip en mannens affär, och de kinesiska männen tycker det är roligt att testa vad västerlänningar tål. I egenskap av kvinna skulle jag kunna hålla mig utanför allt det där, men något händer med mig i dessa sammanhang. Det beror inte på att baijiu smakar särskilt gott, för det gör denna kinesiska snaps sannerligen inte, utan på att jag gillar att slå ur underläge. Trots att jag inte ägnar mig åt snapsdrickning mer än några gånger per år tål jag rätt så mycket, och kan hänga med länge.

Att "hänga med" var dock inte vad jag sysslade med i torsdags, snarare gick jag ut lite aggressivt. Det var andra gången vi åt middag tillsammans sedan jag började, så mina kollegor hade ganska höga tankar om min snapstålighet. Jag tyckte att jag försvarade mitt rykte bra - och tack och lov stod vodka istället för baijiu på menyn.

Även under utekvällen igår förekom en del vodka: Absolut Bling Bling special edition. Fast det är en helt annan historia.

Om ondskan

2007-01-17T21:35:00.000+08:00

Jag såg precis färdigt den svenska vampyrrullen Frostbiten. Precis lagom med läskighet och vinterkänsla en ruggig onsdagskväll under duntäcket som denna. Då och då drev filmen med sin egen genre, vilket var ganska lyckat. Vampyrrullar blir ju lätt komiska/patetiska och det kunde faktiskt åtgärdas genom medveten humor.

Utan att avslöja för mycket tyckte jag dock att supervampyren i slutet av filmen förtjänar lite kritik. Han pratar om sin egen överlägsenhet, både över människor och vanliga, i hans tycke skruttiga, vampyrer. Men vad förvandlas han själv till? En benig, förvisso stor och läskig, men naken, gråbrun och grymtande figur som rantar runt i taket och inte längre kan tala, utan bara ryta glutturalt. Inte så överlägsen, kan man tycka. Och inte särskilt svårdödad heller, faktiskt.
Paradoxalt nog inger denna monstervampyr nästan en trygghet i all sin uppenbara och synliga ondska. Man vill givetvis inte träffa honom i verkliga livet, men man vet i alla fall var man har honom. Därför kan vampyr- och monsterfilmer aldrig bli lika läskiga och ångestfyllda som till exempel Dancer in the Dark, Dogville, Flugornas Herre och Boys Don't Cry.

Kvarteret Katten

2007-01-16T22:45:00.000+08:00

Eftersom jag bor i en storstad uppskattar jag tecken på igenkänning här i mitt lilla kvarter (som kanske inte kan kallas "mitt" riktigt ännu, förresten). När kassörskan i mataffären på hörnet frågade mig om jag hade med kupongerna jag fått vid förra besöket blev jag glad - att hon kände igen mig är inte konstigt med tanke på mitt avvikande utseende, men att hon visade det på ett så vardagligt sätt värmde mitt hjärta.

En annan typ som gör allt för att jag ska känna mig hemma är Herr Smutsnos:

Om det är uppehållsväder ligger han ofelbart på denna skruttiga skoter när jag promenerar till jobbet på morgonen. Han storsover, kattnjuter och är så underbart knuten till vårt kvarter. Visst, det beror säkert till stor del på den konstiga tanten på cykeln som matar alla vildkatterna, men jag inbillar mig att det finns något mer som håller honom kvar. Kanske minnet av en snäll husse eller matte? Kanske vi som stannar och hälsar på honom varje dag? Kanske det faktum att han är ganska nöjd med sin tillvaro som utekatt på Jiaxing-gatan?

Herr Smutsnos kan glädja sig åt ytterligare en sak här i världen: han slipper se (eller rättare sagt förstå) följande reklamflaggor vaja i vinden nere vid stora vägkorsningen:

En stilmässigt helt bakvänd skylt måste såklart fotograferas bakvänt. Jag menar - "Abbafever"? Jag tror att den som kom på det ordet snarare tänkt på obehagskänslan och yrseln man känner när "Take a Chance" spelas på radion, eller när man måste höra "Dancing Queen" för femhundramiljonte gången. Om jag till råga på allt skulle behöva höra dessa två snubbar imitera Björn och Benny skulle jag definitivt bli sjuk:

En gammal skrålla

2007-01-15T23:02:00.000+08:00

Har ni någon gång undrat hur det känns att vara gammal, skröplig och kraftlös?
Det har jag och det vet jag numera. Sedan landhockeyspelandet i lördags har min kropp trott att jag är i övre sjuttioårsåldern... En halvt dödlig träningsvärk, helt enkelt.

För att trösta mig själv var jag tvungen att få en rejäl dos Sopranos igår. Andra säsongen börjar lida mot sitt slut och jag klamrar mig fast vid varje minut. Trots att tre (fyra?) säsonger återstår för min del vill jag inte överdosera. Lätt är det inte.

En sak som inte kan överdoseras är vackert väder (om man bortser från att det är januari och inte borde vara så här varmt). Idag var det en strålande fin dag, och när vi gick ut på lunch klippte de gräset intill vår International Trade Building. Gräsdoften gjorde vårstämningen komplett, det spratt till i mina smärtande ben och jag kände mig som fyrtiofem igen...

Snabba ryck

2007-01-12T21:53:00.000+08:00

Min internetuppkoppling började strula i veckan. Eller strula förresten, den lade av helt. Möjligtvis kan det ha haft något att göra med att jag ständigt snubblade över och trampade på den trassliga hög på golvet som bestod av förlängningssladd, internetsladd, modem, telefonsladd och två fördelardosor... Men det berättade jag såklart inte för Chunghwa Telecom, som kom och fixade problemet nästa dag eftersom jag hann stressa hem på lunchen. Jag kan rekommendera alla som är missnöjda med sin bredbandsleverantör i Sverige att flytta till Kina eller Taiwan - här får man hjälp direkt. I Xiamen tog det en dag att få bredband indraget i lägenheten (en snubbe kom och drog in en lång jäkla sladd genom ytterdörren. Så enkelt kan det också vara)... Här i Taipei tog det hela fyra dagar, men bara för att jag inte är hemma på dagarna och var tvungen att ta det på helgen.

En annan sak som går snabbt här är glasögon. Jag beställde i onsdags kväll och hämtade på lunchen idag. Imponerande tyckte jag, tills jag hörde att många optiker kan leverera samma dag som man beställer. Riktigt så akut var det inte för mig...

Jag körde på den i Taiwan så oerhört populära plastbågen. De flesta bär den i svart utförande, men jag valde vinrött. Med vitt mönster på sidan.

Dagens utryck...

2007-01-07T23:59:00.000+08:00

... måste bli det taiwanesiska namnet på vanlig grönsallad: 大陸妹. 大陸 betyder fastlandet (som i Kina, såklart) och 妹 betyder syster/tjej/kvinna, och i vissa fall: "prostituerad". Förklaringen Yahan gav mig är att denna sallad importeras från Kina och att man tyckte att den var lika mör/delikat som de fastlandskvinnor med låg status (läs: sällskapsdamer) som tidigare var vanliga på Taiwan. Det har tydligen diskuterats huruvida det är ett lämpligt namn på en grönsak, men plastpåsen i min kyl bekräftar dess överlevande.

Ganska hemskt, eller?