På Heitang - igen

Nu är man här igen, på Heitang/Brown Sugar/Am7. Kärt barn har många namn, och det här kaféet är verkligen kärt. Det drivs av Lai, som kommer från Taiwan och har en säker känsla för hur kaféer ska vara. Det kan bero på att Taipei är fullt av utmärkta kaféer. Hursomhelst: kaffet är utmärkt (om man inte beställer ”amerikanskt kaffe”, men det säger väl sig självt), pastan är vällagad, belysningen lagom dämpad men ändå tillräcklig för läsning, trådlöst internet är tillgängligt för oss osaliga själar som inte har ro nog att arbeta hemma, stereon spelar bra musik… Och terrassen har uteservering, perfekt för en kall öl under varma kvällar. Lai är bra han också, en man i fyrtioårsåldern som gärna pratar om politik och som lär sina gäster Weiqi varje lördag eftermiddag klockan fyra, ständigt puffande på sin pipa.

Förunderligt nog fikar vi mer här i Xiamen än där borta i fikakulturens Sverige. Det har inte alltid varit så. I Hangzhou fanns det visserligen en del trevliga kaféer, men kaffet var ändå bäst på Starbucks och dit gick jag ofta, trots att det ofta var svårt att hitta sittplatser bland alla flashiga ungdomar med tillhörande laptops. Kafékulturen i Xiamen är mer avslappnad, och det finns ett rikt utbud runt universitetet, där vi också bor. Till vår stora glädje…
















På terassen, en dag i november



Fotografen, samma dag i november