Undantagstillstånd

Idag gick jag emot mina principer, jag hade en träff med en potentiell ”language partner” (ett uttryck som vanligtvis får mig att tänka Ve, Fasa). För en vecka sedan frågade min thailändska klasskompis Li Xuan om jag hade lust att träffa en kinesisk kompis till henne; ”en trevlig tjej som vill göra språkutbyte mellan kinesiska och engelska”. Av någon anledning svarade jag ja, och lät Li Xuan ge mitt mobilnummer till ovan nämnda vän. Kanske tänkte jag att det var ett sätt att lära känna nytt folk, helt enkelt.
Efter några sms-turer träffades vi så, ja just det, på Heitang. Jag hann ångra mig några gånger på vägen dit, mest för att konceptet ”language partner” inte passar mig. Det är så mycket form och så lite innehåll. Kineser kan vara ganska modiga, får man säga, de kan gå fram till valfri västerlänning på gatan och säga ”Hello, do you want to be my friend”, eller ”Hello, where you fro (sic!), do you want language partner?”. Inte så ofta här i Xiamen kanske, men definitivt på Beijings eller Shanghais universitetsområden. Som asocial svensk stör mig tanken på att prata för mycket med främlingar, och jag har hittills lyckats bo ett och ett halvt år i Kina utan att behöva utsättas för en enda language partner. Kinesiska vänner duger liksom, om jag bara vill prata för pratandets skull snackar jag med taxichaufförerna eller tanten i baozi-ståndet. Hursomhelst, ikväll träffade jag Song Yanjun, en tjej i 25-årsåldern från Shandong. Jag inledde offensivt genom att vägra prata kinesiska (man får väl bjuda lite på sig själv, liksom). Det fortgick under ungefär en timme, vi pratade engelska om ditten och datten och jag kopplade på mitt ”vill inte ha pinsamma tystnader eftersom vi faktiskt är totala främlingar för varandra så jag pratar väl extra mycket om allting och frågar en massa frågor”-modus. Yanjuns engelska visade sig vara akustiskt onjutbar, men inte helt oäven vad gäller ordförråd. Hon förstod det mesta jag sa, och kunde uttrycka ungefär vad hon ville. Hon visade sig faktiskt vara ganska trevlig, lite blyg i början kanske, men trevlig. Så jag ska träffa henne igen. Det kan väl vara okej att prata lite engelska med henne om hon vill öva. Och ibland känns det bra att gå emot sina egna principer.


Zhuxi skulle behöva en language partner. Hennes hörförståelse på svenska är rätt så bra, men hennes uttal är bedrövligt.