Housig fredag och huslig lördag

Aaaahhhh, man skulle ha haft ledigt varje onsdag i all framtid... Eller åtminstone då och då.

I fredags blev det ännu en tur till Roxy 99, men först hade vi en trevlig uppvärmningssträcka. Efter våra favoritnudlar, kalla, japanese-style, gick vi till kvarterets närmaste lilla bar Bobwundaye (vars namn betyder "Inga problem" på taiwanesiska). Till en början var vi sju tjejer inne på baren, inklusive bartendern, och vi kände nog alla att män kan vara överflödiga ibland. Hursomhelst, den första låten som spelas när Tove och jag satt oss är en låt som vi hört för första gången dagen innan - i ett av de många House MD-avsnitt vi sugit i oss de senaste veckorna. Lite lustigt, tyckte vi, att man två dagar i rad hör en låt man aldrig hört talas om tidigare. Än lustigare blev det, för när bartendern sekunden efter bytte skiva spelades otroligt nog "Teardrop". Först och främst bra låt av Massive Attack, men även signaturmelodi till House MD. Läskigt. Vi berättade andäktigt om detta för Yahan när hon kom, men jag antar att det krävs en House-tittare för att riktigt inse det stora i sammanträffandet (Line? K-dude?). Det krävs nog också en House-tittare för att tänka "MRI, aniogram, steroids, Lupus, lumbar puncture och autoimmune disease" när det bara gör lite ont i tummen.

När vi hämtat oss från chocken och druckit upp våra drinkar drog vi till Erik, som bor med en magnifik utsikt över 101:an och som är duktig på att spela gitarr. Vi drog av en mycket porträttlik version av "Bobby Brown" och en lika finstämd cover av "Fernando", och det fick oss i stämning för att åka till Roxy.

Lördagen gick sedan nödtvunget i lugnets tecken. Vi kom visserligen upp till innebandyn, men efter en och en halv timmes spelande i stekande sol och 27-gradig värme tyckte vi nog att energinivån var lite låg. Det blev hem, dusch, brunsch, House och eftermiddagslur i soffan. Och sedan en ordentlig huslig uppryckning. Vi tog tunnelbanan till ett Carrefour som låg långt ut åt h-e (vi letade upp det på nätet, men blev nog inte det närmaste...). Hamstring stod på schemat, och när vi långt om länge kom hem med våra tunga påsar städade vi järnet och sov sedan en ljuv och rättfärdig sömn ända tills söndag förmiddag.

Och här är vi nu.