Välkomna...

... till nya bloggen. Ganska fin, eller hur?

Jag kom precis tillbaka från en joggingrunda nere vid universitetets friidrotts-/sportplats. Egentligen har jag föresatt mig att alltid springa efter mörkrets infall för att slippa nyfikna blickar - jag blir helt lila i fejan av att springa vilket gör det extra jobbigt att bli uttittad - men idag tog jag mig dit lite tidigare. Belöningen blev att kunna titta på de kinesiska motionärerna. De förekommer i alla möjliga former:

--> Trashanken/lubbaren: Oftast män, klädda i smutsiga och lite trasiga arbetarkläder, ibland med skor och ibland utan. De joggar.
--> Dinosaurien: Äldre, ofta MYCKET äldre, kvinnor eller män som håller till på eller intill sportplatsen. Om de inte spelar boule eller tränar taichi promenerar de baklänges och sjunger opera. Samtidigt som de klappar händerna. Bege dig till sportplatsen vid fem- sextiden på morgonen för att se dessa dinosaurier en masse.
--> Studenten: Joggar, spelar basket/volleyboll. Oftast av manligt kön och av tunnare kroppsbyggnad.
--> Sportkillen: Om han inte joggar med deffad överkropp ses han på basketplanerna, som det finns gott om precis intill friidrottsplatsen. Basket är förresten universitetssporten som gäller. Här kan man se något så ovanligt som över två meter långa kineser (något som det finns fler av i norra Kina, men här i södern är de en raritet).
--> Flanören: Denna person promenerar på 400-metersbanan, varv efter varv. Knappast för utsiktens skull?
--> Småbarnsfamiljen: Flanörer som tar med sina småbarn in på sportplatsen. Och låter dem rulta runt banan.